RB 49

15 föregående prövning i hovrätten, men att de övriga målen underställts och hovrätten därmed avgjort omexekution skulle ske eller inte. I varje fall kan konstateras, att praxis vid denna tid var långt ifrån enhetlig. I fortsättningen utvecklades den emellertid så att även punkt 17-mål i regel prövades i hovrätten innan domarna exekverades. Punkt 17-målen innebar en viss inskränkning i hovrättens makt över liv och död. Förhållandet modifierar men rubbar inte i grunden slutsatsen, att hovrätten under större delen av 1600-talet i praktiken intog positionen som högsta instans i livssaker. Den hade i detta och andra hänseenden en nyckelroll, ett förhållande som bestämt avhandlingens inriktning på dess behandling av de grova brottmålen. 4. Avhandlingens syfte och disposition Hovrättens roll i stormaktstidens rättskipning var central. Utifrån hovrättens perspektiv kunde hela processen överblickas: på dess bord låg underrättens rannsakning och dom, somden fastställde eller ändrade. I det stora flertalet fall var dess dom den slutliga domen, men även när ett mål refererades till kungen yttrade sig hovrätten och avgjorde somvisades ovan ofta omfallet överhuvudtaget var av den karaktären att det skulle gå vidare. Allt gick genomhovrättens hand, endast den hade direkta relationer både nedåt till underrätterna och uppåt till kungen, endast den hade hela överblicken över ett ärende. Avhandlingens syfte är att genom ett systematiskt studium av hovrättens verksamhet som domare i underställda brottmål belysa och besvara en rad frågor omstormaktstidens rättskipning. Den tidigare rättshistoriska forskningen har ofta gett sina svar med utgångspunkt i det normativa materialet. De svar denna avhandling vill ge är däremot i första hand grundade på de källor, där tillämpningen speglas. Eftersom bara Göta Hovrätt har bevarat sådana källor från 1600-talet är det denna hovrätts handlingar avhandlingen bygger på. Detta innebär att ett stort antal mindre grova brottmål faller utanför undersökningen, t ex de många småstölderna och lindriga misshandels- och förtalsmålen, eftersom dessa inte kom under hovrättens prövning annat än i samband med efterhandskontrollen. Kvar att undersöka blir då de mål, som gällde liv eller död, frihet eller fångenskap, mål, vilkas utgång djupt påverkade människors uppfattning omlag, ordning och rättsäkerhet. Kanske kan hanteringen av rätt och rättvisa granskas mer närgånget i dessa mål än i de många småmålen. I sin stora undersökning av förhållandena i England utelämnar J.M. Beattie de mindre målen med liknande motiveringar: »I believe we will have a clearer understanding of both contemporary views and the character and functioning of the law and the courts if we deal with categories that have some internal coherence. That is my justification for concentrating on

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=