RB 49

134 Tabell 14. I Göta Hovrätt under tre perioder av 1600-talet underställda mål rörande mordbrand frånJönköpings, Kronobergs och Kalmar län samt därvid fällda dödsdomar. Totalt underställda Dödsdomar i hovrätt Dödsdomar i underrätt Period 1633-1644 1655-1664 1681-1699 2 2 2 0 0 0 2 2 2 Summa 4 4 4 Källa; Göta Hovrätts brottmålsresolutioner för nämnda län och år. dräng i skogen huggen till döds med en yxa och övertäckt med ris och kvistar, men ingen kunde bindas vid brottet. När »natt och år» hade gått ålades därför också detta härad att böta mordgäld, en typ av straff som syftade till att ge målsäganden någon kompensation, men också till att sätta press på alla i omgivningen att gemensamt »utspana banemannen».'^^ Trots att häradet haft sådan press över sig i ett helt år blev alltså detta mord ouppklarat; hur många somytterligare förekomär dolt i mörker. Mordbrand var liksom mord ett högmålsbrott. Den som blev tagen »med blåsande mun och brinnande brand» i färd med att »bränna by och bonde» var en mordbrännare, även om det inte kostade människoliv. Hans straff skulle enligt talionsprincipen (lika för lika) vara »att brinna å bål.»'^"* Lagkommissionen 1643 upprepade i sitt förslag den gamla landslagens straff för högmålsbrott, att en man skulle steglas och en »kona först halshuggas och sedan brännas.» Vid mordbrand däremot skulle enligt kommissionens förslag »den å båle brinna som bränt haver för bonden».I de få fall av mordbrand från Småland och Öland somhovrätten hade att ta ställning till, drabbades emellertid inte de skyldiga av detta straff. Sammanlagt var det fyra fall och i alla var det kvinnor som var de skyldiga. Underrätterna dömde dem visserligen att »å båle brinna»men i hovrättens resolutioner blev straffet att först halshuggas, sedan brännas. Av dessa fyra fall att döma var mordbrand ett kvinnligt brott. Trots att antalet fall är litet framträder ändå ett visst mönster: alla de fyra kvinnliga mordbrännarna agerade nattetid, de sökte upp den gård där de tidigare haft tjänst, bröt sig in och stal och satte sedan eld på husen. Bränderna var omfattande: i Utan dag 1697 F. “’■* Holmbäck-Wessén 1962 s 215 f. CJ Wahlberg 1878 s 163. 11.5.1639 H, 17.5.1690 H. 166

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=