87 5. Frihetsstraff Frihetsstraff tillämpades i ökad omfattning under 1600-talet. Fasta regler saknades emellertid och var f ö inte utvecklade ännu i 1734 års lag.^^ Tendensen att minska användningen av dödsstraffet och ersätta detta med andra straff var från mitten av 1600-talet tydlig; ett intressant exempel är Karl XI:s praxis att i stället för att hänga grova tjuvar konsekvent döma demtill livstids arbete i halsjärn på Marstrands fästning.^"’ Detta att »slås i halsjärn och arbeta» var ett straff som inte bara innebar förlust av friheten utan också kunde uppfattas som ett kroppsstraff. Också det ibland utdömda straffet »fängelse på vatten och bröd» skulle genom den påtvingade svälten kunna betecknas som i första hand ett kroppsstraff och termen frihetsstraff sålunda förbehållas de straff, som exklusivt syftade till att beröva en person hans frihet. Här har emellertid alla dessa strafformer sammanförts under den gemensamma rubriken frihetsstraff. Det första mål, där Göta Hovrätt utdömde ett frihetsstraff behandlades redan vid en av dess tidigaste sessioner, då man dömde en person »att sitta tre månader fängslig för att ha ljugit sig till skjutshästar».'^'’ I hovrättsdomarna i övrigt förekommer sedan ett stort antal varianter av frihetsstraffen, som på samma sätt som de varierande förvisningsstraffen kan ge intryck av godtycke och inkonsekvens. Förklaringen torde också här vara, att hovrätten ibland saknat stöd i lagen, ibland sökt en ersättning för dödsstraffet och då »alltefter sakens beskaffenhet och syndens grovhet» kombinerat ett frihetsstraff med t ex böter, kroppsstraff eller förvisning. Några exempel: — »ligga i fängelse en månad vid vatten och bröd. Sedan hudstrykas vid kåken» — »sitta i fängelse 14 dagar vid vatten och bröd, sedan förvisas häradet ett år» nu strax plikta i fängelse en månads tid vid vatten och bröd, därefter i vår slås i järn och vid Hovrättshuset arbeta en månads tid.»*^^ Den typ av frihetsstraff som innebar straffarbete, utdömdes i olika omfattning och ibland med anvisningar för att verkställigheten på samma sätt som i målet ovan skulle ske vid något pågående byggnadsprojekt, t ex: — »benådas livet, skall slås i halsjärn och ett halvt år arbeta vid slottet» — »Tjuvkonans man som förvarat pengarna skall arbeta två månader på kyrkobygget, Mattis Murare som bekommit saltskäppan skall mura två månader på kyrkan.»^* Tanken att vedergällningen kunde förenas med nytta framfördes av landshövdingen i Jönköping i en skrivelse till hovrätten: Mats Jonsson som dömts till — »skall Gustav Olin 1934 s 814 och 853 f. Se nedan kapitel IV Hovrättens domar, avsnittet omstöldbrotten. 23.9.1635 G. 8.6.1642 G, 12.9.1643 F respektive 9.11.1642 F. 16.9.1641 H (Kalmar slott). 7.4.1663 F (kyrkan i Jönköping).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=