44 Följande personer var kronofogdar åren 1719-1809: Nils Gahn Anders Björkstedt Samuel Uggla Jacob Berg Ingel Fahlstedt Sven Otto Enström 1719-22 1722-27 1727-32 1732-45 1745-83 1783-1811 Häradsskrivarna bodde vanligen i Falun, varför deras gårdar inte har märkts ut på kartan. Nedanstående personer satt på tjänsten Johan Fontin JohanJohansson Fontin Lars Z. Limberg Daniel Moraeus E. S. Edman O. G. Kreij Olof Malmberg Jonas Holmberg Gerhard Naucler Uno Brander 1718-30 1730-37 1737-60 1761-73 1773 1773 1773-84 1784-91 1791-93 1793-1814 St. Tuna med den bördiga och vidsträckta Tunaslätten vid Dalälven i socknens sydöstra del utgjorde ett centrum i mellersta Dalarna. Längs älven fanns i övrigt också jordbruksmarker. I Gagnef var dock åkerbruket svagt och där hade hemslöjden och herrarbetet stor betydelse för försörjningen. Även i Tunabygden var herrarbetet vanligt.Dominerande grödor var havre och blandsäd (dvs. havre blandat med korn), men rågen vann insteg. I den lilla staden Säter bedrevs förutom hantverk visst smide, handel med järn, spannmål och livsmedel samt jordbruk. Landshövding af Nordin bedömde 1807 att fögderiet producerade spannmål somtäckte ungefär hälften av årsbehovet.^’ Största delen av fögderiet bestod av vidsträckta skogsområden. Skogen utgjorde råvaruresursen för bergsnäringen som dominerade områdets näringsliv. I St. Tuna fanns Grängshammars järnbruk och i Säter järngruvor vid Bispberg och Nisshyttan samt hyttor, men långt mer betydelsefullt ur försörjningssynpunkt var Stora Kopparberg som efterfrågade stora mängder kol, körslor, timmer och ved. Bergsnäringen hade säkerligen större betydelse för försörjningen än jordbruket. Länet som sådant hörde tillsammans med Stockholms stad och Örebro län till landets viktigaste spannmålsunderskottsområden. En samtida iakttagare skrev om Dalarna att »säkert finns inget landskap, där man kan se flera kohlmilor än här, ej underligt då alla lantbrukare äro kolare». Landshövding Flans Järtas ord från 1820-talet - »barwintrar verka såsommisswäxter» — understryker kolningens och körslornas betydelse. Fögderiets skattesystemvar inflätat i driften av Stora Kopparberg. Körslorna gav sysselsättning under vinterhalvåret och herrarbetet under sommarhalvåret. Sju sågverk i St. Tuna gav också arbete.^’
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=