38 rats på karta 2:2. Vid Ramundeboda fanns en viktig poststation. Sannahed i Kumla var exercisplats för Närke-Värmlands regemente och Livregementet till häst.’’ På karta 2:2 har de olika ämbetsmännens boställen lagts in. Både kronofogdens Kärr och häradsskrivarens Ybby (båda om 1 mantal krono) låg i Viby. Alla fogdar, utomen, bodde under perioden 1719-1809 kontinuerligt på Kärr. Följande personer beklädde ämbetet: Lars Hellström Lars Carlsten Johan Knidstedt Sven Flodman Aron Bergström Gustaf Strömstedt Några av häradsskrivarna bodde periodvis på annat håll, bl.a. i Örebro. Nedanstående personer var häradsskrivare i fögderiet^°: Johan Björkman Anders Sallström Olof Öhrquist Sven Flodman Per Egelström Nils Benzell Fredrik Kihlstedt Stephan Blom Även länsmansboställena (ett i varje härad) är inlagda på karta 2:2. Grimstens härads länsman hade sitt boställe i Ybby med häradsskrivaren somgranne (1/2 mantal krono). I Viby låg även häradshövdingebostället Genstorp. Under åren 1747-74 bodde dock häradshövdingen Garl Gasper Gyllenbååt på Körtingsbergs säteri vid Vibysjön. Med fyra boställen framstår Viby som fögderiets administrativa centrum. Det viktigaste skälet för lokaliseringen till Viby måste ha varit de goda kommunikationerna. Vid Vretstorp, där vägarna från Västergötland och Östergötland mot Örebro möttes, fanns förutom gästgiveri, som vi sett också en viktig tingsplats.^' Naturgeografiskt tillhör huvuddelen av fögderiet Närkes skogsbygd (i söder och väster), medan de centrala och nordöstra delarna tillhör Närkes slättbygd och övergångsbygd.^^ Järnmalmstillgångarna gav bergsbruket stor betydelse inom skogsbygderna och det fanns flera betydande anläggningar inom området; nämnas kan Laxå, Stora Lassåna, Skyllberg, Lerbäck och Hasselfors. Det stora Skogaholms bruk låg i Svennevads socken strax öster omfögderiet. Järntillgången gav upphov till ett omfattande allmogesmide med framför allt vapensmide. Jordbruket dominerade i övriga delar och landskapet Närke var självförsörjande med spannmål under 1700-talet. En inre spannmålsrörelse förekom från åkerbruksbygderna till skogsbygderna och Bergslagen; särskilt efter 1750 sköt denna fart. Bönder med spannmål att avyttra bytte i regel denna mot 1715?-1720? 172C/21-1745 1745-1748 (v kf 1740-1745) 1748-1773 1773-1798 1798-1814 1715-1721? 1721-1730 1730-1746 1746-1748 1748?-!773? 1773-1804/05 1805-1807 1808-1822
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=