133 5.5.2. Uppbörden - fogde och allmoge öga mot öga Uppbördsstammorna hölls sockenvis i Västemärke och i regel på gästgiverierna. Tidpunkterna för de tre stämmorna varierade, men i regel hölls de enligt bestämmelserna."*^ Uppbördsmötena med resor bör ha upptagit drygt 40 arbetsdagar omåret för fogden och häradsskrivaren och för länsmännen ca 8 dagar. I båda fögderier tycks allmogen vanligen ha haft kvittensböcker under hela perioden. Någon debitering tycks i början av 1770-talet inte ha ägt rumvid den första uppbördsstämman i Säters fögderi och från Örebro län finns uppgifter om att häradsskrivaren vid samma tid endast gjorde en summarisk debitering utan att specificera posterna. Böckerna var tryckta i Örebro län kring 1730, men praxis blev sedan att de var otryckta. Kronofogde Schwartz i Nora och Linde hävdade att bestämmelsen om tryckta kvittensböcker var orimlig eftersombevillningarna ofta ändrades. År 1740 hade fogden i Västemärke att uppbära knappt 18.200 dsm varav knappt 50 %utgjorde bevillningar. År 1770 - då de behållna skatterna uppgick till 35.100 - hade bevillningarnas andel ökat till 61 % i nominella belopp. Den markanta ökningen torde berott på inflationen. De framtagna siffrorna speglar inte böndernas totala skattesituation eftersom endast en mindre del var kronan behållen.^' Allt pekar på att skattebetalarna betalade med transportsedlar vid stämmorna. Häradsskrivare Johan Norman i Östernärke rapporterade efter första uppbördsstämman år 1742 att hela det uppburna beloppet hade betalats i transportsedlar.Den behållna räntespannmålen (samt tionden) i Västemärke, som endast uppgick till små mängder, levererades av bönderna till kronomagasinet i Örebro.'’’ I Säter förekom två typer av stämmor, de där penningskatter erlades och de där bönderna överlämnade kolpolletterna. De senare omtalas som »fjärdingsting». Det tycks som man höll fyra uppbördsmöten: i april till juni, i juli till augusti, från mitten av december till januari, samt i februari till mars. Polletterna samlades in vid stämman i april. Att en stämma hölls under sommaren visar att allmogens tid ansågs mer dyrbar under slädförets tid. Få uppgifter framkommer om hur stämmorna tillgick, men länsman Johan Lind omtalar att han på 1760-talet biträtt kronofogde Ingel Fahlstedt vid fjärdingsstämmorna i Gagnef då kolräntorna tycks ha kvitterats. Vissa år skötte han själv uppbörden, vilket skulle vara ett direkt brott mot instruktioner och författningar somålade togden Själva uppbördsarbetet.’’ Bevillningarnas andel av de nominella skatterna i Säter förändrades från 18 % år 1738 (23 % år 1736) till 32 % år 1770. I båda fögderierna skedde sålunda en ungefärlig fördubbling av bevillningarna i absoluta tal. De totala behållna debetbeloppen utgjorde ca 14.500 respektive ca 19.800 dsm.” Säters allmoge skulle leverera kolen på »första åkeföret» och senast 1/3. Mantalskolen - dvs. mantalspengarna som erlades i kol - betalades i ’förskott’ under vintern. När bonden lämnade sina kol till hyttan fick han polletter som
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=