9 inrättades, då det äldre systemet inte var kapabelt att klara kontrollen av tiggare och kringvandrande tjuvar. Likaså visades sig nya statliga domstolar vara snabbare och effektivare än äldre lokala domstolar att handskas med den rörliga befolkningen. En forskare påpekar att denna effektivisering av rättvisan också var nödvändig för att mildra straffen. Medan de flesta brott straffades milt 1 ett äldre rättssystem, var man tvungen att tillgripa hårcfa straff i de fall där kontrollen var ineffektiv. Om risken för straff ökade kunde straffen mildras och fortfarande verka avskräckande. I varje fall resonerade lagstiftarna på detta sätt.-° Ett straffsystem som ibland var milt, ibland strängt och som förseelse drabbade olika personer mer eller mindre hårt kan för en modern iakttagare te sig irrationellt och obegripligt. James Sharpe påpekar att vi måste bedöma det utifrån de funktioner det ursprungligen var avsett att fylla. Därmed kuncie dess flexibilitet ibland bli en dygd, en pragmatisk anpassning till verkligheten. Keith Wrightson har definierat de intressen som den, även på rättsområdet, expansiva centralmakten stod för som »ett mönster av auktoritet och ett slutgiltigt värdeschema angelägenheter, vilket uteslöt mö)ligheterna av uppror, av sociala konflikter, av de synder vilka kunde provocera en sträng Gud att aga sitt olydiga folk med sina domar: svält, pest och krig».’’ Denna tolkning tar fasta på den mer övergripande ideologiska nivån. I praktiken kan man naturligtvis ofta avslöja centralmaktens agerande som en ren bevakning av statens finansiella och omedelbara politiska intressen. Det säger sig självt att ett utbyggt utbildningssystem för jurister och en tillräcklig byråkrati var en nödvändig betingelse för att staten skulle kunna öka sitt inflytande på den lokala rättvisan. Samtidigt skapade tillväxten i sig själv, liksom krigen, ett behov av ökade inkomster, bland annat erhållna via nya typer av pålagor. Behovet att reglera näringslivet ökade av detta och andra skäl och regleringarna skapade i sin tur en nv form av kriminalitet. Den process som inleddes var därmeel på sätt och vis självgenererande.’-' Eörändringen skedde emellertid inte snabbt. Det tog tid att effektivisera övervakningen av regleringarna och en professionell, juridiskt skolad domarkår kan inte sägas ha funnits i tillräcklig omfattning i underrättar och överrätter förrän på senare delen av 1600-talet i Sverige. Många regleringar begränsade böndernas och borgerskapets traditionella friheter och hälsades därför inte alltid med förtjusning. Medan man väl kunde förstå och uppskatta kungens hjälp att bestraffa notoriska tjuvar och mördare. för samma 21 ett stabilt och harmoniskt ideal rörande mänskliga |. A. C.iinoron 19S1, s. 9-12 odi 173. j.inics Sli.iipc 1983, s. 2 1 7. ’’ Koitli 19SC, (lör.an Bchrc, l..irs-Olot L.irsson och hv.i Östcrberj; 1983, s. 70-72. s. 22.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=