RB 47

177 ofredat en järnhandlare oeh en smed på allmänna vägen i Vidingsjö. De senare hade varit på jakt efter det stulna uret och hunnit upp Utterberg vid Blåstad gård. I rådstuvurätten fälldes han för stölden oeh dömdes till livstids fästning i Karlskrona, men hovrätten fann inte bevisen helt övertygande och denna del av målet sköts på framtiden. Dårmed slapp Nils undan med 18 par spö för ofredandet.'^^ kallet visar i förbigående betydelsen av att allmänheten deltog i uppspårandet av stöldgods under en tid då polisväsendet ännu inte var utbyggt. Egendomsbrott vid lokala domstolar Medan hovrätten endast behandlade de grövre egendomsbrotten, passerade samtliga de lokala domstolarna. Nästan alla ledde vid denna tid till böter, även om de ofta komatt omvandlas till ett kroppsstraff, och för de grövsta komman att lägga till ett antal år vid fästning. Därför återfinner vi det stora flertalet i de saköreslängder som anvånts för den föl)ande undersökningen av utvecklingen i ståderna Linköping och Härnösand samt i Säbrå tingslag och Gullbergs och Östra Göinge härad från 1600-talets slut till år 1839. Brotten har indelats enligt den princip som angavs ovan, dvs. huvudkategorierna är »tillgrepp» respektive »övriga egendomsbrott». I den förstnämnda kategorin återfinns undergrupperna »stöld», »snatteri», »bedrägeri» (vilket även innefattar förskingringar) och »häleri» (inkluderande »döljande av stulet gods» och »handel med misstänkt person»). 1 kategorin »övriga egendomsbrott» finner vi »självpantning», dvs. att med våld ta pant lör en skuld, »egenmäktigt förfarande», »skadegörelse» och liknande. Här inbegrips skadegörelse av människor, men även av djur som sluppit ut på åkrar eller i trädgårdar. Dessutom inräknas »olaga stängsel» ctch liknande förseelser som inneburit risk för skadegörelse av djur. Det har hävdats att tillgreppen kom att uppta en allt större andel av de brott som avhandlades vid domstolarna i Västeuropa under de århundraden vi studerar. Detta beror emellertid på vilken kriminalitet man avser. Omman tar med samtliga förseelser som registrerades i saköreslängderna vid de lokala domstolarna i Sverige är bilden en annan, vilket framgår av diagram 2. Andelen fällda tör tillgrepp var som regel större under 1600-talets början än senare. I städerna och i Östra Göinge tycks andelen ha ökat något från 1700-talet till 1800-talets bör)an, men i Gullbergs härad och i Säbrå tingslag minskade den. Vi kommer senare att tinna att orsaken till att andelarna fluktuerar snarast år att andra kategorier brott tillkommer eller förändras till sin numerär över tid. Detta grova mått säger alltså inte särskilt mycket om tillgreppens tidsmässiga utveckling. Anledningen till att man i till exempel England och Frankrike talar om en ökning av tillgreppens andel är att man där undersökt domstolar som inte befattade sig med stora delar av de handlingar sombestraffades, till exempel lindC;HK, nr 161 ISOI. 12

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=