166 intressen tilltog. Den hade dessutom alltid funnits där för demsominte var helt integrerade i samhället, antingen därför att de var främlingar eller därför att de inte fått en klart definierad roll i socknen eller i staden. Trots allt var dock Sverige fortfarande i förhållande till England eller Frankrike ett socialt relativt homogent samhälle. Detta är troligen, som Eva Österberg antar, en viktig förklaring till de relativt få stöldbrotten, även om internationella jämförelser är svåra att göra, bland annat på grund av att man i andra länder dömde olika kategorier av brott i olika domstolar.^ Denna homogenitet, kombinerad med svårigheten för staten att centralt kontrollera varje detalj av den lokala förvaltningen av rättvisan i ett vidsträckt rike, förklarar det relativt stora inflytandet för bönder och borgare i rättskipningen vid 1600-talets början. Ännu skulle det dröja ett tag innan de lokala domstolarna hade omvandlats helt av rättvisans byråkrati och av de centrala institutionernas intressen och normer. I Sverige handlade det om en långsam assimilering inom ramen för de traditionella domstolarna, medan man i till exempel England och Frankrike ofta finner att de »feodala» institutionerna avskaffades eller tynade bort till förmån för den kungliga rättsapparaten. Något av den svenska utvecklingen kommer vi att stifta bekantskap med i de följande kapitlen som ägnas åt domstolarnas brottsmålsagenda från 1600-talets senare del till 1800-talets början. ’ Eva Österberg och Dag Lindström 1988, s. 56—6C.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=