127 Även omalltså situationen på Öland innehöll ovanligt många konfliktämnen under 1600-talets förra hälft, belyser den ett generellt drag i Sverige denna tid. Kronan började ställa allt större krav på att få disponera naturtillgångar som bönder av hävd ansett somsina. Denna utveckling hade börjat redan århundradet dessförinnan, men den blev ännu mer markerad, inte minst under 1640talet, vilket vi kunna se i domböcker även från Gullbergs härad. Detsamma gällde vissa statliga ingrepp i städerna, belyst bland annat med våra exempel från Linköping och Norrköping. Denna utveckling har säkert på flera sätt påverkat olika intressenters syn på den lokala rättvisan. För lokalbefolkningen blev domstolarna i högre grad än förut ett repressivt organ, samtidigt somhovrätterna skärpte sitt grepp över dömandet. För överheten torde exemplen från Öland och annorstädes ha förstärkt dess vilja att ytterligare stärka greppet över den lokala rättvisans handhavande. Hor och lönskaläge »Näst religionsbrotten — finnes hos oss ingen brottstyp, som kulturhistoriskt sett är ägnad att tilldraga sig så stort intresse som horsbrottet. Dess historia återspeglar i själva verket hela den serie av skilda kulturströmningar, som under historiens gång brutit in över det svenska kulturområdet», skriver Nils Stjernberg.^' Med horsbrott avser författaren alla former av sexuellt umgänge utanför äktenskapet, alltså även mellan två ogifta personer. Fnhgt lagen var hor umgänge mellan två personer varav minst en var gift med en annan. Om båda var gifta kallades det »dubbelt hor» Allvarligast såg man på saken om kvinnan var gift, medan de gifta männen tilläts betydligt större friheter. Fn man som överraskades i säng med en annans hustru kunde till exempel dödas av den bedragne äkta mannen ifall han togs på bar gärning. Alternativt kunde maken bestämma en bot som den brottsliga äktenskapsförbrytaren fick betala. Sedermera fastställde lagen storleken på denna bot. Kvinnan kunde drivas bort ur hemmet. För mökränkning, efvs. då kvinnan var ogift, skulle hennes anförvanter eller giftoman ha en bot. Denna fastställdes i Magnus Frikssons Stadslag och Kristoffers av Bayern Landslag till 40 marker att delas mellan målsägare, kung och härad eller stad. Dessa världsliga straff tog alltså fasta på den skada maken respektive släkten lieht när en kvinna kränkts. Fnhgt kristen uppfattning var handlingen en synd som begåtts av båda parter. Under sen medeltid kom kyrkan därför att infora vissa straff, bland annat böter till biskopen. I UppLiudshigcn fastslogs denna likformighet för båda könen i fråga omhorsbrott, där gift person ålades en bot på 40 marker oavsett kön. Eftersom kvinnan även miste sin rätt i boet, stadgades att hon skulle undergå kroppsstraff om hon inte kunde betala. Båda könen tillerkändes dessutom rätten att döda den partner som förbrutit sig om han '' Nils Sticrnbcrg 1929, s. 100.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=