120 bör då för det första slå fast att förlusten av ekonomiska resurser många gånger kan ha utgjort ett större hot mot en persons framtida välfärd än en relativt grov misshandel. Misshandeln riktade sig dessutom som regel endast mot en enda person, medan stölderna kunde drabba hela familjer. Först när det blev fråga om dråp med vilje kan man påstå att lagen, som den tillämpades i Linköping och Gullberg, komatt bestraffa våldet lika hårt somtillgreppen. Samtiden var naturligtvis medveten om hur viktigt det var att värna om sin egendom. Vi mötte tidigare Helge Björnsson i Njurunda, som tillsammans med en granne jagade hästtjuvar i tio mil. Ett annat exempel på hur man värderade egendom mot liv gavs i Gullberg, där nå bönder som dömts till höga böter för hor bad att i stället få avrättas, utan tvekan av omsorg om sin familjs ekonomi. Häradsrätten kunde naturligtvis inte bevilja en sådan begäran, men visade å andra sidan ingen förvåning över böndernas förfrågan. I grund och botten handlade de allra flesta mål i varje fall indirekt omvärnet omtillgångarna. Det gällde ju alltid i civilmål, men även många verbala och fysiska kontlikter hade sin upprinnelse i en tvist om vem som ägde ett stycke jord, huruvida en grannes djur skadat grödan, en skuldfordring, osv. När det inte rörde direkt materiella tillgångar, kan man ändå betrakta många konflikter som en strid om ett värde. Äran och förtroendet hos grannarna var, som vi bland annat sett när det gällde möjligheten att skaffa grannar som ville gå ed tillsammans med en anklagad, också en viktig tillgång, kanske den allra viktigaste. Om man var accepterad i lokalsamhället kunde man lisk och materiell hjälp, stod man utanför var man i ett utsatt läge.'*’ Som vi skall se senare, betraktades även målen angående mökränkning, dvs. sexuellt umgänge som lett till att en ogift kvinna blivit med barn, till stor del som en ekonomisk fråga. Kvinnan och hennes familj hade lidit en skada, som barnafacfern skulle kompensera. Därför var det kvinnan och hennes familj som var målsägare. Först vid 1600-talets mitt finner vi att myndighetspersoner för frågan till domstolen, vilket visar att den moraliska aspekten fått ökad betvdelse. I Gullbergs härad förekom det då och då att ett mökränkningsmål uppsköts i avvaktan på barnets födelse, vilket ytterligare understryker att legaliseringen av ett utomäktenskapligt barn och dess ekonomiska skydd var en viktig anledning till att rättvisan bekymrade sig om saken. Så skedde till exempel 1620, då en bondson i Gullberg stämts för att ha gjort sin fars piga med barn. Rätten beviljade honom uppskov till barnets födelse. Kanske kunde bondsonen till och med tänka sig att gifta sig med pigan i så fall. Omdet inte kom något barn till världen var målet av mindre intresse för båda parter. Samma attityd kan spåras i den världsliga rättvisans sätt att hantera mökränkningar. Engelska fredsdomare behandlade dessa som en fråga om underhåll av det utomäktenskapliga barnet, inte somett brott. Samma bild ges i Eva Österberg och Dag Lindström 1988, s. 137 och 157-138. ’’ James Sharpe 1983, s. 57 ocli 59. få både mora-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=