RB 47

Förord Det kan tyckas egendomligt att utforska ett samhälle via lagöverträdelserna. Rättssystemets kvarlevor ger emellertid unika inblickar i gångna tiders värderingar, maktrelationer och människors villkor. Extrema situationer tydliggör förhållanden som annars inte låter avslöja sig. Dessutomägnade faktiskt domstolarna den mesta tiden åt vardagsproblem inom lokalsamhällets ramar. Det har snarast varit svårt att sovra i detta rikliga material utan att göra alltför stora avkall på möjligheten att skilja det unika från det allmänna. Avsikten har varit att ge en översiktlig, men på många ställen naturligtvis ofullständig, bild av den lokala rättvisan och dess aktörer i det förindustriella Sverige. Tabeller och diagram saknas inte, och de kvantitativa redovisningarna tröttar säkert ibland. Som en motvikt har jag försökt att via enskilda fall förmedla en djupare förståelse och känslan av att det handlar om människor av kött och blod. Först vill jag tacka min hustru Elisabeth, som bidragit med ovärderligt stöd och många välgrundade förslag till förbättringar av den sakliga och språkliga framställningen. Under de senaste åren har allt fler svenska kollegor kommit att syssla med rätts- och kriminalhistoriska ämnen. Mitt arbete har stimulerats av tankeutbytet och det sociala stödet inom detta informella nätverk. Den bild jag försöker ge har naturligtvis i högsta grad påverkats av andra, till exempel min gamla forskargrupp i Umeå och professor Eva Österberg i Lund. Om jag inte lyckats ge andras bidrag rättmätig uppmärksamhet, har det inte skett för att förstora min egen eller förringa deras betvdelse. Jag har också haft en ovärderlig nytta av kontakterna med det nätverk av forskare som mötts inom ramen för International Association for the History of Crime and Criminal Justice och Social Science History Association. Den rättshistoriska litteraturen har utvecklat min tankevärld, samtidigt som jag hoppas att ett socialhistoriskt perspektiv kan befrukta rättshistorien. Särskilt vill )ag tacka professorerna Rolf Nvgren i Uppsala och Kjell-Åke Modéer i Lund för att de granskat manuskriptet och Institutet för rättshistorisk forskning för att det funnit mitt opus värt att publicera. Självfallet bär jag ensam ansvaret för alla kvarvarande brister. Jag vill också harangera den svenska arkivvärlden, i synnerhet personalen vid landsarkiven i Härnösand, Lund och Vadstena. Deras nit, kunskaper och tjänstvillighet har vant ovärderliga. Projektet har haft generöst och tålmodigt ekonomiskt stöd från Riksbankens Jubileumsfond. lörfattaroi

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=