87 Tabell 4 a—b. Antal kärande i avslutade civilmål fördelade pä t\'per av mål och period, a. Linköpings rådstuvurätt oktober 1609-november 1616 och 1640-1647. Typ av mål 1609-1616 1640-1647 Last egendom, köp, forsäl)ning, tvist ... Bouppteckningar, testamenten, övr. arv Registrering av krav och skulder Tvister om lös egendom i övrigt Äktenskap och famil|eliv T)ånstetörhallanden Övrigt Summa 23 38 8 18 24 51 9 *) T 1 1 1 69 121 Källor: l.RR. b. Cjiillbergs häradsrätt 1603-1648 Artionde T\ p av mal 1603-09 1610-19 1620-29 1630-39 1640-49 Last egendom, köp, törs. och tvist I raga timsänkt skatt Arv, testamente, förmvndare Registreringo. krav skulder Tvister om Itis egendom Tvist omt)änstetörhallanden Summa 37 13 21 8 6 1 ■) 2 5 4 4 5 15 27 3 5 T 5 5 21 T T 42 74 13 Källor: HRCj. Fördelningen över tid Ant.ilct eivtlrndl är oftast cirka 10 per ,tr i Linköping, utom i första liand 1645— 47, då de blir i genomsnitt dubbelt så många som tidigare under samma decennium. I Gnllberg var det likaså ett klart större antal mål under 1640-talet ån tidigare. 1 l.inköping år det kärande i mål om fast egendom, arv och skulder som ökar från 1610-talet till 1640-talet. Skuldmålen blir fler från och med 1644, medan en markerad ökning av mål om fast egendom och arvsfrågor sker 1645. 1 första hand kan detta peka på en ökad benägenhet att använda domstolen för att registrera ekonomiska transaktioner. Många mål rörande dessa frågor var nämligen inte egentliga tvister, utan ett (.tfficiellt fastställande av ägande via fastebrev på en tomt eller ett hus, en registrering av en pant för skuldfordran, etc. Det behöver alltså inte betyda att den ekonomiska aktiviteten var större. Att vi finner fler väckta skuldkrav under åren 1644-1647 kan i och för sig peka på samma sak. Domstolen användes i större titstråcknmg för att driva in skulder. Ä andra sidan kan siffrorna också antvda att tiderna blivit svårare vid mitten av 1640-talet. I Cjullberg finner man de flesta kärande (och mal) i den grupp eivdinal som
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=