RB 46

25 många fall ett helt annat subjekt »som framstår som omedelbar rättskälla i betydelsen af den vilja, som ger rätten dess karaktär af positiv rätt». Robert Hermansons (1846-1928) avhandling »Om lagstiftningen» (1881) innehåller en i finsk doktrin tidig definition av begreppet rättskälla. Enligt Hermanson är rättskälla »allt, som innehåller uttryck för en abstrakt förpligtande vilja, enklare: allt som innehåller rättssatser»å°^ Montgomery behandlar däremot förhållandevis utförligt begreppet rättskälla, även om hans framställning främst koncentrerar sig på det vacklande språkbruket. Enligt Montgomery är en rättskälla »hvarje för rättslifvet till innehåll och formförpligtande vittnesbörd om tillvaron af en rättssats». Han känner även tre andra betydelser av ordet rättskälla. Två av dessa förekommer dock endast i tysk litteratur somförklaringar till ordet »Rechtsquelle»: »Ty det kan icke gerna falla någon sakkunnnig, som begagnar svenska språket, in att åt de orsaker och omständigheter, hvilka föranleda eller nödvändiggöra uppställandet af en rättsnorm, gifva benämningen rättskälla och ännu mindre kan dermed förblandas rättsärenden eller fakta, som för bestämda subjekter gifva upphov åt konkreta rättsförhållanden och deraf härflvtande rättigheter och förpligtelser.» Den tredje betydelsen gäller det bekanta begreppsparet rättskälla — historisk källa, somockså förekommer i svensk text. Skrifter, minnesmärken o.dyl. kan i juridisk teknisk mening inte betraktas som rättskällor, utan har endast betydelse som historiskt material. Slutligen förtydligar Montgomery sin uppfattning av begreppet rättskälla: »Rättskällor äro blott sådana yttre medel för kännedomen omgällande rättsnormer, hvilka äfven genom sin form förpligta de enskilde liksom statens organer, sådana vittnesbörd som af domaren omedelbart kunna läggas till grund för hans embetsåtgärd, - ett kriterium hvilket så mycket hellre bör åberopas, som det af lagstiftaren sjelf uttryckligen framhålles i 11 § 1 kap. och 3 § 24 kap. R.B.» I Ekströms framställning återfinner man delar av Montgomerys rättskällebegrepp. Den enda positiva bestämningen av begreppet är dock den, att rättskälla »är vad som omedelbart framkallar rätt i objektiv mening». Ekström koncentrerar sig därefter på att utrota felaktiga begrepp. Det somger upphov åt endast subjektiv rätt är ingen rättskälla. Inte heller är det en rättskälla, som endast ger upplysning om rättssatser, t. ex. historiska urkunder. Ekström slutar med att konstatera, att benämningen rättskälla används i många olika betydelser, vilket framkallar oklarhet och missförstånd. Montgomerys definition är den första, i vilken rättskällebegreppet uttryckligen förknippas med domarens verksamhet; i Bentzons rättskällelära finner Reuterskiöld, s. 76. Herrna>iso>i, s. 166. Montgomery, s. 13 t. Ekström, s. 10. 106 IC8 107 108 109

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=