79 samma handling som riktande sig mot varandra bekämpande parter, till och med bröder ifråga om kungavärdigheten, förefaller dock väl djärv, för att inte säga omöjlig/' Den onekligen mest eleganta lösningen har redan Westman som den förste presterat i Exkurs II till Svenska rådets historia till år 1306, s. 186. Här är utgångspunkterna att statuterna kommit till efter Magnus’ kröning men före ärkebiskop Folkes död, vilket inträffade den 3 mars 1277. Som redan förut angivits inskränker dessa terminer statuternas tillblivelse till tiden juni 1276— februari 1277. Det förutsätter att två konsilier hållits i Telge, nämligen åren 1276 och 1279, vilket också av Westman antydes i noten 1. s. 191. Att det senare konsiliet hållits där men för ett helt annat ändamål, nämligen för att hjälpa Magnus ur hans ekonomiska trångmål ifråga om utgörandet av Lyontiondet, är helt klart. De inte mindre än fyra brev som påven Nicolaus III i juni månad avlåtit till Sverige, därav två till kung Magnus, talar ett utomordentligt tydligt språk om hur angelägen han är att denna korstågsinsamling skall komma kyrkan tillhanda. Det kan här vara anledning att i all korthet rekapitulera desamma. SD 673, 1279 6 juni: Påven befaller ärkebiskopen och biskoparna att skicka landshjälpen till Skara hamn för överföring till Frankrike. SD 674, 1279 7 juni: Påven befaller kungen av Sverige att återställa det som uppburits av den heliga landshjälpen — sub velarnento necessitatis urgentis. SD 680, 1279 21 juni: Påvens föreskrift för biskopen i Skara om förfarandet med landshjälpen. SD 681, 1279 21 juni: Påvens brev till kung Magnus om landshjälpens utförande ur landet. SD 691, 1279 16 okober: De svenska biskoparnas påbud omen gärd av all kyrkans jord till kung Magnus. Hade statuerna behandlats på mötet i Telge 1279 så skulle det rimligen på något sätt ha funnits någon antydan härom i den handling, som biskoparna nu låter utgå till Magnus’ hjälp. Så är emellertid inte fallet. Tvärtomger påbudet av 1279 i SD 691 intrycket att vara en hastigt ordnad sammankomst för att återställa den tydligen av Magnus egenmäktigt använda landshjälpen. Anledningen varför Tunberg i uppsatsen i HT 1951 fasthåller vid dateringen av Alsnöstadgan till 1279 är den omständigheten att staturerna har ett särskilt avsnitt De clericis vel eorum servientibus transeuntibus, som alltså behandlar resande klerkers rätt till gästmng. Om emellertid klerker gör sig skyldiga till Lönnroth, Kyrk-in och det svensk.! tronskiftet 1275 i Studier tillägnade Curt Weibull den 19 augusti 1946 s. 310.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=