40 Med hänsyn till närheten till Danmark och de relationer, som rådde mellan furstehusen i de nordiska länderna, är det naturligt att den svenska arvsrätten tagit intryck av den danska arvsrättens utveckling, att med andra ord påverkan från dansk sida skulle ligga nära till hands. Kung Valdemar gifte sig med den danska prinsessan Sofia 1260, och hennes syster Ingeborg gifte sig året därpå med den blivande norske kungen Magnus Lagabote. Redan år 1257 hade emellertid Birger Jarl haft anledning att träffa den danske kungen, eftersom han då medlade mellan denne och ärkebiskop Jakob Erlandsson vid ett möte i Ettarp eller Eretorp i nuvarande södra Halland. Längre fram gifte sig Birger med den avlidne danske kungen Abels änka Mechtild och hade därmed nära kontakt med det danska kungahuset. Man kan naturligtvis spekulera vidare över varifrån den danska lagstiftningen emanerar. Nära till hands ligger därvid att rikta blickarna mot Normandie och det anglosaxiska England, där danskarna under Sven Tveskägg och Knut den store hade etablerat sitt välde och där man inte kunde undgå att ta intryck av de samhällsförhållanden som där rådde. Å andra sidan är familje- och arvsfrågor spörsmål som finns i alla länder. Något behov av att låna från andra finns med andra ord inte, men uppenbart är dock att intryck från en rättsordning, som förefaller att ha löst sådana spörsmål bättre än den egna, kan komma att inverka på den egna lagstiftningen. Man skulle möjligen kunna tänka sig att något inflytande från den kontinentala rätten kunnat påverka dansk rätt ifråga omregler för fördelning av arvsandelar. Men varken Sachsenspiegel kallar dotter till arv när son finnes,utan ger morgongåva i lös egendom, dock utan angivande av andel i den döde mannens 00,^“* eller SchwabenspiegeP^ på samma sätt ifråga om söner medan här hustruns Heimsteuer^^ som motsvarar hemföljden eller hemgiften och morgongåvan^^ vid skiftet efter död man, ger hustruns rätt någon ingående behandling. Eftersom den danska rätten i landskapslagarna endast låter den avlidnes hustru få en broders lott, vilket alltså är ett från det vanliga kontinentala avvikande mönster, så ligger förklaringen till den kvinnliga arvsrättens utformning med en tredjedel eller hälften mot broder närmast däri att gåvorna i dansk rätt har spelat en förhållandevis underordnad roll. Det sambandet mellan kvinnlig arvsrätt och hustruns andel i mannens bo vid dennes frånfälle finns alltså, att i de rättssystem där äktenskapet konstitueras genom gåvor, där får alltså hustrun en tredjedel av mannens bo vid dennes frånfälle. I dansk rätt där gåvorna inte intar den för äktenskapet konstituerande rollen, får hustrun nöja Westman, Svenska rådet s. 201, Harry Hedin, Birger Jarls medling och mötet i Ettarp 1257, Halmstad 1961. Sachsenspiegel, Landrecht 1:17. Sachsenspiegel, Landrecht 1: 24. Schwabenspiegel, Landrecht 148. Schwabenspiegel, Landrecht 23 samt Alphabetisches Register s. 264. Schwabenspiegel, Landrecht 26.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=