170 Däremot bör den strid mellan kungamakten och kyrkan samt de stridsskrifter somdärvid växlades ha kunnat sätta spår i det tänkande somfår uttryck i Alsnömötet. Den diskussion som därvid närmast faller i ögonen är den som redan med början på 1100-talet äger rumi Norge och somsedermera får sin legala utformning i Magnus Lagabötes landslag. Denna syn berör det kungliga ingripandet i den svenska lagstiftningen och detta gäller då även synen på dömandet och på rättegången. I Norge hade läran om den idealiske fursten fått sitt uttryck i ett pseudocyprianskt verk De XII abusivis mundi, somtidigt på 1100-talet blivit översatt till norska. Det hade följts av Magnus Erlingssons kröningsed från 1163 och mot slutet av århundradet av kung Sverres En tale mot biskopene från 1197— 1198. Under nästa århundrade kommer så Konungs skuggsid, svår att exakt datera, men troligen tillkommen under åren 1240—1263 och alltså ett hundratal år före den svenska KS.^^ Samtliga dessa verk ger uttryck för det fursteideal som präglade europeiskt tänkande och somskulle få sina mest vältaliga uttryck i Egidius arbete, där hänvisningarna till Augustinus och Thomas av Aquino förekommer i stor utsträckning. Det måste dock förefalla synnerligen märkligt att man i Norge så pass tidigt var insatt i de tankegångar omfurstens rättigheter och förpliktelser som kommer till uttryck i den litteratur som ovan angivits. Man är här frestad att söka förklaring i de otvivelaktigt mycket täta kontakter som man har anledning antaga att Norge genomsina sjöförbindelser hade med England och de rörelser i tiden somdär ägde rumoch sommåste bedömas ha varit intellektuellt mycket avancerade. I första hand kommer därvid i betraktande Glanvills Tractatus de legibus et consuetudinibus regni Anglie qui Glanvilla vocatur från åren 1187— 1189 samt Dialogus de Scaccario av biskop Richardav London, möjligen något tidigare eller åren 1177-1179.^^ Uppställningen i det senare arbetet i formav ett samtal mellan läraren och lärjungen är närmast förebildlig för Konungs skuggiäs fingerade samtal mellan far och son. Den engelska litteraturen på detta område skulle så småningom resultera i den överenskommelse som är känd under beteckningen Magna Carta från år 1215. Noga räknat är dock den grundläggande texten den framställning som baronerna i England presenterade för kung Johan och som bar beteckningen Ista sunt Capitula que Barones petunt et dominus Rex concedit,'*^ men som under följande kungar komatt undergåvissa förändringar. Det finns emellertid Se Anne Holtsmarks artikel Kongespeillitteratur i KLNM9, sp. 61-68 med där anförd litteratur. Pollock-Maitland, The History of English Law, Cambridge 1952, I, s. 161, samt Stubbs Select Charters Illustrative of English Constitutional History, 8:de uppl., Oxford, 1900 ss. 168248, där Dialogus de Scaccario i sin helhet är återgiven. Glanvills arbete är utgivet med modern engelsk text genom G. D. G. Hall, London and Edmburgh 1965. WilliamSharp McKechnie, Magna Carta, A Commentary of the Great Charter of KingJohn, 2;dra upplagan, Glasgow, 1914, s. 487 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=