106 Härvid bör dock observeras att ifråga om rikslagstiftningen så har SdmL:s manhelgdsbalk ersatts av ett komplex av balkar, omfattande edsöres- och högmålsbrott samt dråp och sårande med vilja och av våda, varjämte dess rättegångsbalk avslutar lagstiftningen, medan detta ifråga om lands- och stadsrätterna sker genomtjuvabalkarna. Man kan följaktligen konstatera att ifråga omsvealandskapen norr omMälaren UL kommit att bli något av rikslikare medan SdmL komatt fylla samma funktion när det gällde rikslagstiftningen. Måhända ligger häri den mest väsentliga innebörden i stadfästelsen av UL och SdmL. Något i sak liknande skulle med skäl kunna misstänkas ifråga omkyrkobalkarna då dessas redigering otivelaktigt måste förutsätta klerikal sakkunskap. Så synes också i viss mån vara fallet ehuru inte lika utpräglat somifråga omsystematiken ifråga omUL till VmL och HL. När fråga blir omkyrkobalkarna, kan man visserligen konstatera stora överensstämmelser mellan UL, SdmL, VmL och HL, även omvissa avvikelser förekommer, medan ÖgL synes ha gått sin egen väg. Detta kan bero på den självständighet som Linköpingsbiskopen kan ha velat markera i förhållande till ärkebiskopen i Uppsala. Av följande figur framgår i tabellform förhållandet mellan olika bestämmelser inom kyrkobalken. ÖgL SdmL UL VmL HL Kyrkobygge med tillbehör Tiondeskyldighet Biskops och prästs skyldighet på grund av tiondet Omsjälagåva och testamente Hor, skyldesbrott och skriftabrott Stridiga eder Ogilla eder Kyrkogården Helgdagsbrott 1-3 1-3 1-3 1-3 1-3 9,13 pr 6-7 7 6 7 13: 1 7-12 8-10:1 11-12 8-12 8-9, 11 24 pr 13 14 14 15 15 19,21 24:5 24:4 15 15 16 16 18 16 19 19 18: 1 18 18 20 17 16-17 24 pr 16 26 Fridstider R24 22-23 21 22 pr 14 pr Vad här ovan angivits ifråga omUL:s inflytande på SdmL och HL gäller endast systematiken, i varje fall ifråga om HL. Denna lag uppvisar, som redan angivits på s. 70, så pass stora olikheter i vissa hänseenden att den måste anses inta en särställning bland de svenska landskapslagarna. Detta gäller särskilt ifråga om en rad speciella brott, där en efter lokala förhållanden stegrad bötesordning har fått utrymme. Här är alltså fråga omkyrkofrid enligt HL Kk 21:2, konungsarens frid enligt Kg 10, brudrov enligt A 2:1 samt hemfridens utsträckning enligt M6: 2 och delvis sårande enligt M9:1. Nu finns det en påtaglig överensstämmelse mellan de två första punkterna i den tidigare omnämnda Magnus’ stadga och HL Kk 21:2. Denna överensstämmelse framgår av följande uppställning:
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=