KAPITEL III Vindikationsfrågan vid det femte nordiska juristmötet år 1884 1. Varför upptogs frågan vid juristmötet? Det är nu anledning att stanna inför debatten i vindikationsfrågan vid det femte nordiska juristmötet år 1884. Med tanke på det höga anseende och stora inflytande de i debatten deltagande juristerna hade, kan man antaga att argumentationen både avspeglade juristopinionen i de nordiska länderna och hade betydelse för dess fortsatta utveckling. Det framgår redan av det förhållandet att ämnet upptogs till debatt på ett nordiskt juristmöte att det ansågs vara av central praktisk betydelse. I de fyra föregående mötena, som ju började 1872 i Köpenhamn, hade man valt att behandla mycket viktiga juridiska problem, som kunde vara av stort intresse för alla länder i Norden, och där det i vissa fall kunde bli fråga omansträngningar att få framen gemensamnordisk lagstiftning.' Sombekant lyckades också detta i betydande utsträckning. Varför vindikationsproblemen behandlades är alltså lätt att förstå; de var vid denna tid av stor praktisk vikt liksomav betydande teoretiskt intresse. Därtill komatt man i Danmark och Norge envist fasthållit vid den oinskränkta vindikationsrätten i Danske och Norske Lov, såväl beträffande stulet somanförtrott förskingrat gods, medan man i Sverige både i lagförslag och praxis tagit upp ett exstinktivt godtrosförvärv även beträffande stulet (eller rånat) gods. Beträffande anförtrott förskingrat gods stadgade ju redan HB 11:4 och 12:4 i 1734 års lag att ägaren endast fick återtaga det mot lösen från godtroende tredje man. Med den utpräglat praktiska syftning, som de nordiska juristmötena hade, kunde det då ligga nära till hands att eftersträva en utjämning av motsättningarna ' 1872 t.ex.: ”Overensstemmelse i de nordiske Rigers Veksellovgivning ber seges gjennemfert” och ”Omden literaere og kunstneriske Ejendomsret”. 1875 t.ex.: ”Om Önskeligheten af Foraendringer i Lovgivningen om Aktieselskaber” och ”Ommakars egendomsrätt”. 1878x..ex.-. ”Om Laegdommere i Straffesager” och ”Om Retsforholdet mellem Naboeiendomme” samt 1881 t.ex.: ”Om rätten till nödvärn” och ”Omförutsättningarna för erhållande af öfverensstämmande patentlagar för de nordiska länderna.” Se protokollen från förhandlingarna vid resp. juristmöte. De är utgivna i det land som stod som värd för resp. möte. Serien kallas här NJF. (NordiskaJuristmötets Förhandlingar.)
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=