14 icke ringa intresse eftersom rättsbildningen gäller ett av de mest centrala områdena inomcivilrätten. I konflikten ägaren-tredje man vid en konflikt omi god tro förvärvat stulet (eller rånat) gods möter två starka rättsanspråk varandra. Å ena sidan står en obestridd ägare, å den andra en person, som kan åberopa att han har ett fång, somborde ge honom äganderätt. Konflikten är alltså ägnad att föra i dagen alla de rättsbildande faktorer, somär verksamma vid en utbildning av rättsregler. Ty konflikten tnåste lösas, och detta kan inte ske genomtillfälliga billighetsavgöranden. Härför är den av alltför stor både principiell och praktisk betydelse. Somjag försökt visa i mitt arbete ”Äganderätt och handelsintresse” kämpade man redan från början av medeltiden med den ur såväl äganderättsskyddets som omsättningsskyddets synpunkt svåra konflikten mellan en vindicerande ägare till stulet gods och en tredje man, somi god tro förvärvat godset. Den rättsgenetiska process, som ledde till utbildande av kompromisslösningar redan under medeltiden vid konflikten mellan en vindicerande ägare till anförtrott gods (lån, lega deposition) och en godtroende förvärvare, har jag belyst i arbetet ”Hand wahre Hand” med användandet av en föreslagen ny metod. Motsvarande rättsgenetiska process vid regleringar av konflikter mellan ägaren och tredje man beträffande stulet (rånat) gods behandlade jag i arbetet ”Äganderätt och handelsintresse” med användande av samma metod, ehuru då mera utvecklad. Metoden innebär att man försöker urskilja den rättsgenetiska processen genomatt fastställa de data, somleder till en motivbildning och slutligen till motiv att utforma en rättsregel på ett visst sätt. Dessa motiv kommer sedan i rättskällorna och deras förarbeten till uttryck i motiveringar av olika slag till rättsreglerna. Vid applicerande av metoden är det emellertid i allmänhet lämpligare att undersöka den rättsgenetiska processen i omvänd ordning, eftersomsjälva rättskällorna är den första utgångspunkten, d.v.s. man söker sig från en klassifikation av motiveringarna till själva motiven och därifrån till data. Den terminologi, som jag därvid utvecklat, har mera utförligt diskuterats i arbetet ”Äganderätt och handelsintresse”. Jag använder den genomgående också i här föreliggande arbete i avsikt att även göra detta till ett bidrag till den rättsgenetiska processens historia. För att en läsare skall kunna följa framställningen i fortsättningen är det följaktligen nödvändigt att utförligt presentera terminologin och dess samband med den analys av den rättsgenetiska processen, somjag givit i nämnda arbete. Jag återger därför i sammandrag min framställning härvidlag. ”Eftersom den av mig tidigare föreslagna terminologin utvecklades i direkt samband med en källinterpretation, varvid jag uttalade mig ommotiveringar i källorna, var det naturligt att använda både orden motiv och motivering. Vid en allmän begreppsanalys är ordet motiv att föredraga. Vad somintresserar vid en analys är ju inte den motivering, somi källorna anföres för en viss rättsregel, utan de motiv, som drivit fram regeln. Ofta nog kan en motivering i en källa
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=