185 förvärvaren skall anses vara i god tro vid förvärv av motorfordon från den som icke yrkesmässigt handlar med bilar. Förbundet hemställer omatt det nu anförda kommer till uttryck i regeringens proposition.” Av särskilt historiskt intresse är slutligen yttrandet från Sveriges Pälshandlares Riksförening.Där utvecklades kraftfullt hur svårt branschen var utsatt för inbrottsstölder och underströks att man hade ett starkt intresse av att handel med stulna varor hindrades eller försvårades. Man stödde därför i och för sig utredningens förslag om omkastad bevisbörda men ifrågasatte om detta ”steg i rätt riktning” var tillräckligt. Därefter tillfogades en argumentation för vindikationsprincipen, som slående påminner om liknande meningsyttringar vid riksdagarna ett sekel tidigare. ”Vi känner stark sympati för vindikationsprincipen. Att döma av vad utredningen refererar om allmänhetens inställning är vi helt på samma linje som en bred opinion, somfinnet det obegripligt att rätt ägare ska vara tvingad att betala för att få tillbaka sin egendom, om den påträffas. Varför ska rätt ägare i stället för förvärvaren hänvisas till den svåra uppgiften att rättegångsvägen få igen löseskillingen från brottslingen? Vi tror att det är möjligt att tillgodose omsättningens krav genom en tämligen enkel lagskrivning (lagtext se nedan). Så kan ske i andra rättssystem. Det skulle vara ett sätt att komma åt ”buskhandel” och alla former av handel utanför den reguljära butikshandeln. Det finns ingen anledning att gynna sådan handel, tvärtom är det från varje tänkbar synpunkt (skatter, arbetsmiljö, konsumentskydd m.m.) bra om alla slag av förvärv vid dörr, på torg etc. motarbetas genom att det blir lag på att den som gör ett sådant förvärv får avstå från det köpta utan rätt till ersättning om rätt ägare får veta var godset finns (resp. dennes försäkringsbolag omersättning redan lämnats till ägaren), och får leta rätt på säljaren ifall han vill ha tillbaka pengarna. Någon motivering till att en ”buskköpare” skulle gynnas framför rätt ägare lär ej gå att prestera. Vi har således inte övertygats om nödvändigheten att behålla exstinktionsprincipen ens med den modifiering som den omkastade bevisbördan skulle komma att innebära. Vi har för övrigt inte heller några stora förhoppningar att domstolarna skulle förmås att ändra nuvarande praxis, som med rätta kritiseras såsom alltför köparvänlig. Det finns enligt vår mening grundad anledning betvivla att domstolarna ska kunna klara den personlighetsklyvning som ligger i att ”frikänna” någon på grund av bristande bevisning omond tro och samtidigt döma samma person att betala på grund av ond tro — nota bene på grund av bristande bevisning omgod tro. Vi fruktar att utredningen överskattat domstolarnas vilja och förmåga härvidlag. Sveriges pälshandlares riksförening, Jd reg. 84.09.17.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=