113 godset och tredje man skulle endast kunna återfå det omhan efter stämning såsomkärande i processen styrkte förvärv i god tro. Nordling ansåg att juristmötet väl kunde uttala sig i frågan om önskvärdheten av en överensstämmelse de nordiska länderna emellan beträffande vindikationsrätten, men att det vore olämpligt att mötet antog en resolution med sä noggranna detaljbestämmelser som Lassen föreslagit. För sin del föreslog han att mötet skulle uttala sig för åtgärder för likformighet i fråga om regler pä detta område, vilket - omnågon följd härav överhuvudtaget skulle bli aktuell — antagligen skulle leda till närmare utredning. 5. Eric Sparres debattinlägg Närmast framträdde i debatten Eric Sparre, som ju spelat en sä stor roll för att i den svenska riksdagen bekämpa de under fyra riksdagar upprepade förslagen — stödda av starka politiska och juridiska krafter — att lagstiftningsvägen klarlägga rättsläget genom uttryckligt stadgande om ägarens oinskränkta vindikationsrätt till stulet gods. Sparre polemiserade häftigt mot Lassens rättspolitiska metod -innebärande att man skulle avväga fördelar och nackdelar för hela samhället av olika regler som han förklarade vara otillräcklig. Hans uttalande är mycket karakteristiskt för den däförtiden icke sällsynta romantiseringen av de rättsideologiska argumenten. Han förklarade: ”Jag tillstår, att en sådan metod i fråga om lagstiftning icke tillfredsställer mig. Icke såsomjag ett ögonblick skulle viljaförneka, att man, vid bedömandet af en rättssats, jemväl bör kasta blicken på följderna af densamma egentligen för att kontrollera dess giltighet, men att man endast och allenast skulle göra en ”Afvejelse af Ulemperne og Fordelerne” utan att taga hänsyn till rätten, det tror jag skulle leda oss in på sådana afvägar, som Kriminalretsassessor Lassens arbete här gifvit anledning till, och som diskussionen vidare har fullföljt. Jag tror således, att vi vid hestämmande af hvadsomår rätt icke endast och allenast få se på nyttan. Hela vår stat är ju ett rättssamhälle, rätten är dess principium et fons, således också dess högsta nytta. Omvi nu vid betraktande af hvarje särskild rättssats skulle endast se på samhällets nytta, så uppstode en s.k. circulus in definiendo. Nyttan är ett temligen svagt begrepp, beroende af hvars och ens uppfattning. Utan att förlora oss för mycket i abstraktioner måste vi väl erkänna, vi som från ungdomsåren egnat oss åt juridiken, att vi om denna vetenskap — ty en vetenskap är det ju — hafva ett högre begrepp än att den skulle bestå i en ”Afvejelse af Ulemper og Fordeler”. Finnes då ingen rätt} Finnes det icke, jemte rättshistorien, som visar, huru rätten utbildat sig, någon rättsfilosofi? Finnes det intet rättssystem, deri man återfinner grunddragen till all rätt? Jo, visserligen och jag anser uppsökandet 8
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=