140 och omvederbörande låter domgå över sig bötas 3 marker till kungen och detsamma till målsägaren. Några myndighetsböter i andra fall eller för försummelsen somsådan omtalas inte. 3 marker till kungen bötar däremot den somspärrar eller ödelägger väg mellan byar. I övrigt ges allmänna anvisningar omhur vägar och broar ska byggas och underhållas av byn, socknen och häradet. Norsk rätt Norska landslagen har liksomJutalagen bestämda terminer för gärdningen, här från korsmässan, i början av maj, och till vinternätterna. Utförliga regler ges för hur en laga gärdesgård ska se ut. En bystämma besiktigar gärdesgårdarna vid Hallvardsmässan och avgör lagligheten. Inträffar sedan skador tillkallas män för att syna. För skador uppkomna av försumlighet att gärda får den skadelidande ersättning och böter för landnam, dvs intrång på fast egendom. Dessa målsägarböter är 2 öre silver. Några andra böter omtalas ej. Skadorna uppmätes av sex skynsamir menn?^ När det gäller väg- och brohållning är det kungens ombudsman som ska fastställa laga stämma för bönderna i häradet. Tre sådana om året får hållas, mellan arbetstiderna. Bönderna ska sätta vägar och broar i stånd. Försummelse medför böter till kungen från 1/2 öre till 1/2 mark silver beroende på omfattningen. Han har också böter om någon hindrar en annan att använda vägen. Lagen skiljer på olika slags vägar, pioduegir, ”folkvägar”, löper från ena änden av ett område till den andra eller från fjäll till fjord. Dessa vägar ska ha en viss bredd, som kontrolleras genom en s.k. baugreid, varvid en man rider i mitten av vägen med ett spjutskaft på 8 alnar. Kungen har en bot på 1 örtug silver för varje träd somspjutet berör. Jordägarna är likaledes skyldiga att hålla färja där vattnet är så stort att broar inte kan byggas. Lagen har utförliga bestämmelser omfärjkarlens skyldigheter, pris för överfärden etc. Böter för försummelse går till största delen till kungen och i övrigt till demsomansvarar för färjtrafiken.^^ Sammanfattning Av ovanstående framgår att gärdningen i högre grad är en böndernas angelägenhet medan brohållningen kontrolleras av myndigheterna i dansk och norsk rätt, varvid den norske kungens ställning framstår som den starkaste. Men myndigheternas kontroll av gärdningen ökar i Jutalagen och norska landslagen genom att bestämda terminer uppställs. Fortfarande har dock bönderna möjlighet att göra upp inbördes omförsummad gärdning och därmed själva ta böterna.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=