105 Östgötalagen inleder däremot sin dråpsbalk med huvudreglerna. De är mycket utförliga, omfattar de sju första flockarna och innehåller bland annat bestämmelser omättböter. Reglerna omdjurs dråp återfinns i början av den på dråpsbalken följande vådamålsbalken. Av särskild vikt för det följande resonemanget är de ovannämnda nya reglerna för ättböter samt för ägarens ansvarighet för djurs gärning, somtillkomi Skåne genomkungliga stadgor omkring år 1200. Jämfört med Östgötalagen är Upplandslagens huvudregler för dråp mycket kortfattade och saknar regler för ättböter. De sistnämnda bestämmelserna finns i götalagarna. Hälsingelagen och i dansk och äldre norsk rätt.'‘Jag utgår därför från att de tidigare funnits också i de centrala svealagarna. Vid redaktionen 1296 eller möjligen något tidigare eller senare har reglerna för ättböter strukits liksomtidigare skedde i norska landslagen. Därmed kommanhelgdsbalken att inledas med dråp av djur och trål liksomi skånsk rätt med samma bestämmelser undantagna. Placeringen av dessa regler visar en parallellitet sominte kan vara slumpmässig. Slutsatsen blir att också i svensk rätt liksom i skånsk har förändringar gjorts i dessa vådafall och de nya reglerna har sedan placerats före huvudreglerna för dråp. En sådan överensstämmelse tyder på en djup samhörighet mellan skånsk och svensk rätt. Det sannolikaste är att den i de äldsta handskrifterna anonyma skånerätten i sin äldre form också gällt för svenskt område.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=