5. Johan Hagströmers bildningsväg När den blivande professorn i straffrätt i Uppsala Johan Hagströmer (18451910) började sitt avhandlingsarbete, reste han inte till Tyskland för att forska och juridiskt bilda sig utan han for till Danmark och Norge. 1871 var han i Köpenhamn för att bedriva rättsvetenskaphga studier för sin avhandling Omaktiebolag.' Där kom han i kontakt med fransk juridisk litteratur och erhöll ett mycket positivt intryck härav i skarp kontrast mot hans dåvarande uppfattning om tysk juridik. Hagströmer kände att hans juridiska synkrets blivit vidgad pa ett märkligt sätt och hans egen tankeverksamhet hade blivit starkt stimulerad: ”Dessa fransoser äro dock ett charmant folk. Hittills har jag nästan uteslutande studerat tyskar och känt vämjelse åt det djupsinniga dunkel somalltid mötte en även hos utmärkta författare. Här är åter allt så enkelt och naturligt och dock parat med den strängaste vetenskapliga skärpa. Hagströmers uppfattning om tysk rättsvetenskap skulle dock ganska snart undergå en kraftig förändring. Efter disputationen besökte han på sommaren 1872 i Miinchen den berömde tyske specialisten på nordisk rättshistoria Konrad Maurer.' Kontakten förmedlades av den norske rättsvetenskapsmannen Ebbe Hertzberg.'* Maurer skrev för övrigt en välvillig anmälan av Hagströmers doktorsavhandling.^ I Zeitschrift fiir das gesamte Handelsrecht anmälde Dr. Wilhelm Reuling några år senare Hagströmers doktorsavhandling på ett ävenledes synnerligen positivt sätt: ”Die einschlägige deutsche Literatur ist in der Limfassendsten Weise benutzt — in einem Umfang, wie es umfassender kaum in Deutschland selbst hätte geschehen können. Auch diese Arbeit also, wie so manche der letzten Jahre, bestätigt von neuen, die zwischen der schwedischen Nation und uns bestehende geistige Waffengemeinschaft. Johan Hagströmers utveckling som vetenskapsman, hans drömmar och ambitioner, hans reflexioner om framtiden och vad han ville uppnå går ovanligt väl att klargöra tack vare det utmärkta källmaterial som här står till buds. Han har inte lämnat efter sig någon egen brevsamhng men däremot finns det ett stort antal brev bevarade till språkvetenskapsmannen Fritz Läffler men framfor allt till hans nära vän sedan barndomen, den välkände matematik-professorn Gösta Mittag-Leffler. Av de 466 bevarade breven från Hagströmer till MittagLeffler är endast en del från 1870-talet av intresse för framställningen i den här avhandlingen. Men de ger i gengäld åtskilligt. »2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=