3. Den tyska juridiska utvecklingen under 1800-talet 1 Som cn bakgrund till den svenska juridiska doktrinens utveckling under den undersökta perioden 1870—1914 är det först nödvändigt att ge en kort översikt över några av de viktigaste delarna av den tyska rättsvetenskapliga utvecklingen under 1800-talet och framtill 1900-talets början. Det är förenat med avsevärda svårigheter att göra en kort sådan framställning, eftersom materialet är rikt på viktiga händelser och betydelsefulla personligheter. Redan en snabb blick på några av de tyska standardarbetena ger därtill vid handen, att det är omöjligt att bortse från den allmänna samhällsutvecklingen i Tyskland, om man vill söka förstå också den rättsvetenskapliga utvecklingen under denna tid. De teoretiska )uristerna var i hög grad präglade av sm samtid och dess politiska, sociala, ekonomiska och idémässiga utveckling. Tysklands politiska splittring kan vara en lämplig startpunkt. Ur rättslig synpunkt blev den snarast större under början av 1800-talet än den någonsin hade vant tidigare sedan senmedeltiden. Fram till 1806 hade man haft en gemensam politisk enhet och en gemensam rättsordning mom ramen för det tysk-romerska riket. Det året upplöstes det tysk-romerska riket genomNapoleons politik men rättsordningen fanns ändå kvar. Visserligen innebar den franska militära och politiska dominansen i Europa framtill 1814 att också den franska lagstiftningen - främst Gode Civil — komatt influera rättsordningen även i Tyskland, men i stort sett kom ändå den gamla rättsordningen att finnas kvar. lus Commune eller Gemeines Recht hade utvecklats i det tysk-romerska riket sedan 1400-talet och innebar en reception av romersk rätt såsomdenna vidareutvecklats genom konsiliatorerna. Ett förslag omatt införa en gemensamtysk civillagbok, som 1814 framfördes av en känd tysk professor i civilrätt vid Heidelberguniversitetet Thibaut, ledde inte till något konkret resultat i det dåvarande politiska läget. Trots att en stark opinion stödde tanken på en gemensamtysk lag, fanns det inga reella möjligheter att genomföra en sådan åtgärd inomramen för det Metternichska systemet. Under lång tid förblev Tyskland politiskt splittrat. Inte förrän 1871, då det andra tyska riket bildades med uteslutande av den Habsburgska monarkin (den s.k. lilltyska lösningen) under Preussens ledning, skapades reella förutsättningar för en ny gemensam tysk rikslagstiftning och en ny sorts gemensam rättsordning. Dessförinnan ledde det stora antalet stater med sinsemellan mycket
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=