1. Inledning 1.1 Ämnet När Sverige vid 1300-talets mitt genom Magnus Erikssons landslag fick ett enhetligt häradshövdingeämbete innebar detta mer än en sammanjämkning av de olika regler för ledning av härads- respektive hundaresting, som fanns i Svealands och Götalands landskapslagar. Det svenska samhället befann sig i en utveckling mot en samlad nationalstat. Trots att perioden började med en rikslagstiftning hade man långt kvar till den enhetliga starka staten. Den offentliga administrationen för att hålla ihop riket var svagt utvecklad. Den innehöll tre rikstäckande system: Den kungliga förvaltningen, kyrkan och rättsordningen. Det är uppenbart att landslagens nya häradshövdingeämbete avsågs som en förstärkning. Detta berodde inte enbart på det enhetliga systemet, där kungens inflytande stärkts, utan också på att häradshövdingeämbetets status höjdes. Häradshövdingeämbetena komatt bli attraktiva för rikets stormän och inte minst för det frälse som strävade uppåt i samhället. För allmogen medförde nyordningen fastare förhållanden, inflytande över häradshövdingeutnämningarna och en bättre rättssäkerhet. Man kan utan tvekan säga att häradshövdingeämbetet fick en nyckelroll i det senmedeltida svenska samhället, för kronan, för frälset och för allmogen. Häradshövdingeämbetet och i vidare bemärkelse det lokala rättsväsendet hör i sig till de samhällets grundvalar, som är värda att uppmärksammas. Den antydda genomgripande nyordningen gör det ännu angelägnare att göra det nva häradshövdingeämbetet och dess utveckling till föremål för studium, särskilt som området inte varit föremål för någon samlad forskning. Som en allmän bakgrund följer här en översikt över den offentliga administrationen, särskdt rättsorganisationen, och förhållandena inom den samhällsnivå som är närmast berörd, nämligen häradet. För kontroll och skatteuppbörd var riket indelat i ett antal fögderier, med el- I ler utan en borg som centrum. Fögderiernas antal var stort och de kunde vara av mycket varierande storlek. Som regel var de anknutna till häradsindelning- , en. Utvecklingen gick mot fler och mindre förvaltningsenheter.' Fögderierna kunde vara kronoförvaltade eller förlänade. Olika förläningsformer kom till användning: Furstelän, pantlän eller tjänstelän. Läntagaren 2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=