15 visar inget verkligt kollektivt ägande, utan var endast en trygghet för arvingar att deras arvegods inte skingrades.» Gaunt menar vidare att »myndigheterna» - väl kyrkanoch kungamakten—försökte stärka släkten under äldre medeltid, dels för att öka den sociala sammanhållningen och begränsa blodsfejderna, dels för att underminera de lokala stormännens makt.‘° Den typ av släkt som Gaunt beskriver brukar av anglosaxiska socialantropologer kallas kindred. Som svensk översättning lanseras här försöksvis ordet släktkrets.~^ Holmbäck menade däremot, som redan visats, att ätten ursprunglingen var patrilinear, och det råder knappast någon tvekan omatt övriga författare av mer traditionellt snitt anser detsamma. Vari ligger då skillnaden mellan dessa bägge släktskapstyper? När man studerar släktskap kan man urskilja två överordnade kategoriseringsprinciper.Den ena tar hänsyn till utgångspunkten för släktskapsberäkningen: fogas släkten samman av härstamningen från en gemensam förfader/ förmoder, eller av relationen till »mig»? En släkt, som utgår från en gemensam förfader/förmoder kan kallas en linje, för att nödtorftigt försvenska det franska och engelska ordet lineage. I en släktkrets är det däremot »ego», »jag», som är utgångspunkten, och släktskapen klingar gradvis av ju längre bort från »ego» man kommer. Den andra viktiga principen tar hänsyn till om släktskapen räknas genom ett kön eller genom bägge. I det förra fallet kan släktskapen kallas unilateral, i det senare bilateral eller kognatisk. De bägge grundläggande principerna ger fyra tänkbara kombinationer: Figur 1. Översikt över släktskapssystem. Utgångspunkt för sLåktskapsberäkning förfader/ förmoder »ego» bägge könen A C släktskap räknas genom kognatisk linje bilateral släktkrets B D ett kön unilateral släktkrets manseller kvinnolinje I figuren är de bägge kombinationer somfigurerat i debatten omättsamhället diagonalt motsatta, nämligen B, unilineär (i detta fall patrilineär) släkt, och C, bilateral släktkrets. Gaunt 1983 s 208-210. ’’ Övers.ättningen »sLäktkrets» har föreslagits av Herman Schiick. ’’ Den följande översikten bygger, där inget annat anges, pä Fox 1967 s 97-121, 146-174, Fox 1965 och Kcesing 1975.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=