14 bäck är utvecklingen i allt väsentligt fullbordad på 1200-talet, då landskapslagarna nedtecknades. Hur långt dessförinnan upplösningen hade satt in är oklart - säkert på 1000-talet hos svearna, men kanske redan på Tacitus’ tid. Andra författare menar däremot, att ättsamhället fortfarande hade livskraft vid kristendomens införande, tomlångt därefter (tex Rosén). Ytterst få avvikande röster har hörts. En av dem tillhörde Hans Hildebrand, somi sitt arbete omSveriges medeltid påpekade att ätten räknades med utgångspunkt från varje individ och genombägge könen.En annan tvivlare var Sture Bolin, som i arbeten omdansk och skånsk medeltid uttryckte skepsis mot den etablerade uppfattningen. Man har ingen anledning anta, att ätten dat samhällslivets fundament», skrev han och forsatte att ingen dock hittills vågat bryta med teorin omättsamhället. Han tog även upp bördsrätten: »Att frändernas förköpsrätt till jord är en sen företeelse synes mig odiskutabelt. Den bör sättas i samband med en annan företeelse på det rättsliga området, nämligen inskränkningarna i testamentsrätten. Båda voro förvisso riktade mot kyrkan.» Här hade 1700-talsuppfattningen återuppstått.’* På källkritiska grunder har Elsa Sjöholmangripit föreställningen om ättsamhället. Kritiken bygger på uppfattningen att landskapslagarna ej kan användas för att skildra ett äldre tillstånd: »Det finns ju inga källor, somvisar detta förstatliga ättsamfund. Alla våra medeltidslagar visar tvärtom ett strängt hierarkiskt samhälle med kung och kyrka i spetsen.» Sjöholm kritiserar vidare användningen av ordet »ätt»: »Det har alltid funnits och kommer alltid att finnas släkter, och en viss egendomsgemenskap har alltid varit vanlig, åtminstone i den snävaste familjekretsen. Gör man bara definitionen tillräckligt bred, kan man alltid finna ett ättsamhälle (Sippengesellschaft)».'^ Som denna litteraturöversikt visar, är oklarheten om det äldre svenska samhällets karaktär mycket stor. Vad var en ätt för någonting? Vilka funktioner hade den? Var den organiserad så att den kunde uppträda som jordägare? gång bil »en Olika släktskapssystem David Gaunt har gjort en viktiginsats i diskussionen genomatt anknyta till modern socialantropologisk teori. Gaunt betraktar hela föreställningen omättsamhället som en myt: »Istället för ett samhälle baserat på ätternas kollektivitet, bör vi tänka oss ett samhälle baserat på enskilda kärnfamiljer». Släktskap räknades genom bägge könen, och kärnfamiljen skildes noga från alla andra släktingar. »Släktgruppen kan knappast ha ägt gemensam egendom eftersom en egentlig grupp inte existerade. Varje individ hade sin personliga släkt som inte liknade andras. Således fanns det ingenättkontinuitet värdomnämnande. Bördsrätten beHHildebrand 1894 s 92. Bolin 1933 s 50, Bolin 1941 s 83-84. ” Sjöholm 1975 s 204, Sjöholm 1976 s 84-85. Också Sawyer 1982 s 45 är skeptisk.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=