3 Studiet av jordäganderätten kan motiveras med annat än dess betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Ännu under 1700-talet var jordägandet i Sverige >>ett hierarkiskt komplex av förbindelser mellan människor och jord», för att ånyo citera Marc Bloch. Vi kan ta skattebonden - »den självägande bonden» — som exempel. Vid seklets början togs fortfarande huvuddelen av hans överskottsproduktion omhand av kronan. Vissa produkter fick han inte alls utnyttja - bärande träd, mastvirke och villebråd (nivå 1). Kronans fogdar skulle fram till 1734 förrätta husesyn hos honomvart tredje år för att se till att han vårdade hemmanet väl, och om hans skatt var tilldelad någon officer somlön, hade denne rätt till överinseende över hemmanets skötsel. Bysamfälligheten bestämde vad han skulle så och när han skulle skörda och hur han fick utnyttja den gemensamma skogen (nivå 2). Han hade inte rätt att sälja sitt hemman till vemhan ville: 1 första hand hade bördemännen, i andra hand kronan förköpsrätt framfor köpare utom släkten (nivå 3).“^ Det säger sig självt, att ett sådant grenverk av motstridande intressen — som hade sin motsvarighet för andra typer av bönder — gav upphov till mängder av konflikter, och det utgjorde ett viktigt politiskt debattämne. Så visar redan en hastig genombläddnng av frihetstidens riksdagsprotokoll hur frågor om jorden ständigt återkom. Det kunde gälla vem somhade rätt att skatteköpa kronohemman, vem som fick äga frälsehemman och hur förhållandet mellan bönder och indelningshavare skulle gestaltas. Det är välbekant, hur frågor av denna art spelade en central roll vid 1789 och 1809 års riksdagar. Något mindre känd är kanske striden om de adliga jordprivilegierna 1719-23 eller tvisten om skatteböndernas äganderätt till sin jord vid riksdagarna 1731 och 1734, som höll på att fälla hela lagreformen.*'^ Att jordäganderätten var ett centralt konfliktämne är inte särskilt märkligt. Sverige var framtill 1800-talets mitt ett agrart samhälle, där jorden var det viktigaste produktionsmedlet. Att belysa under vilka former jorden ägdes och vilka idéer somexisterade häromär följaktligen ett viktigt bidrag till kännedomen om det svenska samhället och dess utveckling. Eva Österberg har i en stimulerande uppsats ställt frågor om det svenska agrarsamhällets karaktär, främst under 1500- och 1600-talen, och bl a pekat på förhållandet mellan jorden och släkten som ett angeläget forskningsområde." Mer generellt har AJ Gurevitj förklarat, att äganderätten »intar en särskild plats bland historievetenskapens ’eviga’ katcgorier . . . Äganderättsförhållandena avspeglar produktionsförhållandenas själva väsen och därför är frågan omkaraktären på den äganderätt somdominerar ett samhälle en av de första frågorna historikern ställs inför».*' ' Allmänt häromseJ E Ålrnquist 1933 s 108-14.ä. Omöverskottsproduktens tördelning se Herlit/. 1974 a s 145-146, 154. Se i övrigt den föl)ande fr.imställningen. — Kron.ins lösningsrätt kunde i sällsynta tall tillämpas ännu pa 1760-talet, se BdP 1763-66 s 806-808, 983-984. Östergren 1896. " Österberg 1982. Gurevitj 1979 s 37.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=