158 stället betala i pengar. Margareta Revera har visat att så gott som alla skatter i Läckö grevskap förvandlades till en fast penningränta omkring 1650 och har dragit slutsatsen, att bönderna måste ha bedrivit handel i en sådan omfattning att »man inte längre torde kunna tala om ett samhälle med en dtiminerande naturahushållnmg». VidJ G Stenbocks stora gods i Halland och Västergötland betalades nästan enbart en skatt, fixerad i pengar. Avlösningen måste ha skett före 1675. Däremot krävde Stenbock ut spannmålsskatten från sina gods i Uppland in natura och lät själv sälja den till Bergslagen. Också Uppsala akademi bar under 1600-talet upp spannmålsskatten från sina hemman i Uppland och Västmanland in natura för försäljning till Bergslagen. Intressant nog tycks akademibönderna själva ha föredragit att betala i pengar - vid ett tillfälle tvang ett antal bönder fram en avlösning i pengar."*^ Hur långt tillbaka kan man finna uppgifter av detta slag? Ingrid Hammarström skrev i sin undersökning om finansförvaltning och varuhandel under 1500-talets första hälft, att det inte finns någon möjlighet att avgöra hur utbredd penningavlösningen av avrads- och skattepersedlar i realiteten var, men att svstemet existerade. Ett exempel var brukarna under Bjurums gård i Västergötland som under 1500-talets första år betalade naturaskatter i pengar. Bönderna hade »gått med härpå, trots en relativt hög avlösningstaxa»."*** Redan från slutet av 1400-talet finns liknande exempel. Då betalade frälse- och kyrkobönder på Närkeslätten sm avrad i pengar och järn, inte i spannmål somde själva producerade. Jan Brunius som studerat förhållandena konkluderar; »Den agrara ekonomin i undersökningsområdet v^ar inte enbart inriktad på en självförsörjning utan producerade också ett spannmålsöverskott till försäljning . . . Närkes slättbygd skulle därmed redan tidigt ha ingått i en marknadsekonomi».^'^ Det är naturligtvis svårt att på grundval av spridda uppgifter av detta slag få en säker bild av marknadsekonomins utbredning. Men mycket talar för att den var av betydelse redan under senmedeltid och 1500-tal. På många sätt tycks också 1600- och det tidiga 1700-talets debatt om bördsrätten ha varit influerad av marknadsekonomiska föreställningar, såsom jämförelser mellan jord och andra varor. I rådet framhölls t ex 1642 att eftersom man i övrigt fick sälja sina varor så dyrt man kunde, var det oskäligt att statuera ett visst pris på jord. Att döma av de uppgifter vi har om marknadsekonomin kan denna faktor ha varit av betydelse under hela den studerade perioden. Det är dock omöjligt att avgöra något om regionala skillnader eller utveckling över tiden. Jordens värde Marknadshushållningen har intresse ur en annan synpunkt. Fanns det en överskottsproduktion att avyttra säger detta något om jordens värde. Frågan om Oäcn 1967 s 16-17, Revera 1974 s 118, Kullberg 1973 s 11, 17, Hegardt 1971 s 40—46. Hammarström 1916 s 149-151. Brunius 1980 s 85.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=