Ärjåa Balk, Cap. 12. 13. 33 8. Alt thet gods, fom man i ftaden ärfvcr, ehvad thet är faft cller loft, g§nge til Ikiftes, cftcr thy fom lotten fallen Ej hafve thcr nSgor tagelott, hvarken broder cller fyfter, Hafver fader eller moder gifvit St fina barn något förut; ar ihet af värde, och hafver ej fader cller moder theromannorlunda ftadgadt; varde thet tå beräknadt, doch cj räntan eller nyttan theraf| fom i Giftermåls Balken om hemfölgd fagdt är. 10. Hvad föräldrar koftat på fina barn, til theras nödtorftiga födo, kläder, uptuchtelfc och bröllopskoft 5 thet må ej räknas; ftåndc doch föräl> drama fritt, om the vilja, ther emot lägga the andra fina barn något til, lom mindre nutit hafva. 11, Alle arffkiften fkola undcrfkrifvas af arfvingarna , cller theras ombudsmän, få ock af the goda män, lom delningen biviftat hafva. XIII. Cap. Om jämnkning^ fedan arf Jkiftadt är. 1. Finner nSgor fm lott fämre vara, och vil jämnkning hafva ; föke then hos Domaren , S landet inom natt och åhr, och i ftaden inom tre månader, fedan fkiftet fkedde; och nämnc Domaren tvännc goda män, fom lotterna öfverfe och jämnka, omnågot ther i brifter, doch få, at hvar fm hufvudlott behåller, och ej å nyo Ikiftes. Låta arfvingarne lig med then jämnkning nöja ; behålle tå hvar thet han fått, och hafve ej macht annan jämnkning ther å föka, Ätnöjer them ej ; tage tå Domarens utllag. 2. Kommer klander å thet gods, fom i arf gångit är; gifve then, fom fått godfet på fin lott, thet fina medarfvingar tilkänna, och värjen the med honom thet lagliga. Gitta the thet cj; tå Ikal thet fyllas, fom afgår, och cj nytt fkifte Ike. Mifter någor hela fin lott, eller bäfta delen theraf, få at then med annat gods ej jimnkas kan ; tå Ikal å nyo lottas: doch ther någorthera med ilor koftnad fm £ lott
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=