RB 37

Kongl, Stadfäjlelfe. fluten , hvilka fåfom en af Ofs och Rikfens Ständer, angående Regerings fättet antagen fundamental Lag, böra fkaltas och anfes. 2. At alt hvad genom färfkildta Privilegier är faflfläldt, har i thenna almänna Lagen ej kunnat inflyta. 3. At the förra Lands och Stads Lagar häruti äro fammandragna , doch få, at alle mål tydeliga blifvit utlatte, hvaruti någon fkiU nad bör vara emellan Lands och Stadsrätt. 4* thenna Lag ej innehåller thet, fom til lärfkildt fÖrordnade Domfäten horer, eller hvad Oeconomie och Politie Forordningar angår, hvilka efter förefallande omfländigheter finnas mera förändring vara underkaltade. 5. At någre befynnerlige mål, fom fällan förefalla, äro efter noga öfvervägande utelemnade. Och ändteligen fidfl;, at the faker, fom redan äro afgiorda, icke få, i anfeende til thenna Lagen, åter rifvas up igen. Imedlertid är med all giörlig omforg och åhuga ther uppå arbetadt, at i thenna Lag alle the nödigafte flycken måge finnas, fom til thet enfkildta lefvernet i ett väl beftälldt Rike höra, och uti Rättegångs och Utföknings mål kunna til rättefnöre tiena, hvarigenom rätt och rättvifa kan handhafvas och bibehållas, tå hvar och en redeliga, och utan vrångvifa, ftäller fig Lagens innehåll til obrotflig lydna, famf Dom- och Befalningshafvande utan affeende på höghet, macht, våld, fkyldfkap, hat eller afvund, oväldugt hielpa hvar man til fin rätt, in och utländfk , then ringa och fattiga, få väl fom then höga och rika, och frälfa them, fom med våld och öfvermod tvingas, färdeles fattiga enkor och faderlöfa barn, på thet fanning, frid och rättfärdighet må bo i landet, och then flora Gudens fåfom högfta

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=