RB 37

Bygninga Balk, Cap. 28. 100 häftar längre, än til näfta omlkifte; bote tiugu daler. ”Gior gift våld, med får, blånad, eller å gäftgifvaren, eller hans hion; hafvc 10. §. ”blodvite , ”brutit edsöre ; och vare ogildt alt thet han i famma ”gierning får. Slår våldgäll them annorledes , eller ”kallar them oqvädins ord ; ligge thet alt i tveböte. ”Samma lag v^are ther gäftgirvare, eller hans hion, ”fådan gierning giöra å gäft , eller hans hion.” . Hvar ibm af ftelfsvåld fi^iutshäft eller tyg illa medfar, eller något annat förderfvar; gälde åter efter thy, fomthet mätit varder, upfåt; böte ther til tijo daler. Gar vagn eller tyg fönder, och är vägfarande, eller hans hion, ej thertii vållande ; vare faklös. lu. Gäftgifvare fvare fielf för then orätt, fomhan, eller hans hion giör then vägfarande, och för bedrägeri eiler ftöld böte dubbelt. 13.E] må man ftÖrre tyngd lägga å kärra, eller fläda, med en häft, än ett fkieppund, och efter två dubbelc. Ej fkola ock flere , än cn man , rida å en häft. Två mage åka å fläda, eller kärra, med en häft, och tre i vagn med två häftar, och före hvar ej mera med fig, än en våtfäck, eller liten kifta. ] 1 Giör han fkada af 14. §. Hv'ar fom genom falfkt pafs, eller annat fvek, tager fri Ikiuts eller förtäring af gäftgifvaren eller almogen ; bote hundrade daler, och för fvek htt färlkilt, fom thet ar til. Han må ock genaft gripas och i hächtc fättas, ther han intet hafver at vidervåga, eller borgen för fig ej ftälla kan. Sedan dome Rätten .theröfver vid näfta Ting. 15. §. Vid hvarje Ting (kal Rätten noga fråga ther efter, huru gäftgifVare fullgiör thet honom bör. V^arder öf^ver honom klagadt; kalle tå Rätten honom Itrax in, eller ther thet ej fke kan, til näfta Ting, och umgälle han hvad lag förmår. Rättar han fig ickeäntå; kungiöre Rätten Konungens Befalningshafvande therom, och förordne han om gäftgifveriet, fomthes embete fordrar. XXIX.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=