RB 37

XI Redan den långa tid det tog att utarbeta den nya lagen visar att uppgiften ej blott var att modernisera landslagens text. Den Danske Lov 1683 hade ej krävt så lång tid — men den \ ar ej alls på samma sätt som 1734 års lag en genomarbetad ny text.'^ Det år visserligen givet att de yttre förhållandena i viss mån försinkade lagkommissionens arbete. Statsskicket hade även radikalt förändrats under arbetets gång. Under större delen av de femtio år, som kommissionen arbetade, hade landet styrts av en enväldig monark, som ensam ägt lagstiftningsmakt i riket. Detta medförde visserligen i viss mån arbetsro för kommissionen. Men förslagen till de olika balkarna tillkom även då efter ett mer eller mindre omfattande remissförfarande till domstolar och myndigheter i det stora riket. Fråga var dock under enväldets dagar aldrig om annat än att kungen ensam kunde fastställa texterna utan hänsyn till skiftande opinioner, stämningar och intressen. De båda envåldsmonarkcrna hyste ock ett levande intresse för lagarbetet. De hade en stor förtjänst i att ett nytt lagverk alls kom till stånd. Såsom högste domare i riket hade de ett särskilt intresse av en klar vägledning för denna sin verksamhet. De var ingalunda bundna av några starka hänsyn till de gamla lagarna.'® Det politiska läget förändrades visserligen efter Karl XII:s död 1718 och enväldets fall. Det befanns oundvikligt att underställa lagtexterna ständerna för en överprövning. Följden blev en omfattande debatt, där nya tankar föranledde ändringsförslag; den senare naturrätten och pictismen frän Halle var de främsta inspirationskällorna. Ej heller nu uppfattades målsättningen för lagstiftningen som begränsad. Debatterna blev till sist sä livliga, sä fulla av dramatik att hela lagverket äventyrades. När lagverket 1731 föredrogs förde församlade stånden visade sig riskerna med den parlamentariska behandlingen. Debatten rörde dä jakträtten, ett ämne som alltid intresserat det svenska folket. Utvecklingen hade långt tidigare fört till att jakträtten förklarats \ara ett regale, men i den män den ej utövades, som ett adelsståndets uteslutande privilegium. Nu framträdde de ofrälse med krav pä delaktighet. .\lla tänkbara argument framfördes ä ömse sidor. Guds lag, naturens lag, rättvisan, nyttan av att bondsönerna lärde sig skjuta, faran för beståndet av en allmän jakträtt, faran av att mänga jägare löpte kring med gevär etc. I stridens hetta mötte en åldrande 1 7 Omdcii danske Lov se nu Stig luul, Kodifikasjon eller Kompilation. B. Wedberg. Karl XII på justitietronen (1948L Holmbäck understryker Karl XlLs ingripande mot Samuel Cronhjelm, Cronhjelm och 1734 års lag. Minnesskrift ägnad 1734 års lag (1934) s. 63. Jfr S. Jägerskiöld. Rätt och rättskipning i 1600-talets Sverige. Rättshistoriska studier IX, utg. a\' Institutet f rättshist. forskning (1984).

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=