höra om exekutionen i Gävle och krävde omedelbart en förklaring från Axehiälm.-^ Av allt att döma har denna skarpt formulerade begäran inte nått kommissionen i tid för att hindra exekutionen i Valbo, Hille och Hamrånge. Sammanlagt 32 dödsdomar hade därmed kommit att verkställas utan Sparres vetskap. Mitt under rannsakningarna i Ockelbo hade Axehiälm på egen begäran och efter beredvillig medverkan från Sparre blivit dimitterad.^® Som ersättare utsågs tills vidare underlagman Erik Nerbelius. Han fick guvernörens tillstånd att slutföra arbetet i Ockelbo. Exekutionen fick emellertid under inga omständigheter verkställas, utan kommissionen skulle omedelbart efter domarnas avkunnande upplösas i avvaktan på nytt besked från KM.-^ Aktionen räddade livet på åtminstone 21 av de 35 dödsdömda i Ockelbo.^* Några nya kommissiorialrannsakningar i Gästrikland kom heller inte att hållas. Intresset hade i stället under sommaren och hösten 1675 börjat riktas på oväsendet i Stockholm och Uppland. Då hade också de centrala myndigheterna fått upp ögonen för de principiella svårigheter som var förknippade med rättsprövningen. De betänkligheter Sparre gav uttryck för i sin förklaring till KMkom därvid att spela en viktig roll. 3.4.2. Ångermanland Den norra kommissionen under Jöns Wallwik skulle enligt Sparres order börja sitt arbete i Gudmundrå den 8 februari 1675.^ Till följd av flera assessorers försumlighet att infinna sig på föreskriven tid och plats torde rannsakningarna på allvar ha kommit igång tidigast mot slutet av månaden.^ Samtliga kommissorialrättens protokoll är förlorade. De har av allt att döma redan tidigt varit på avvägar. På 1730-talet ägdes de delar som omfattade förhandlingarna i Torsåkers pastorat av kyrkoherden där, Jöns Eurenius. Han hade fått dem av häradshövdingen C. M. Björner i Medelpad. Den då unge teologistuderanden Jöns Hornaeus gjorde en avskrift av dem, som han trettio år senare begagnade för en relation, som har blivit en av våra viktigaste källor till händelserna i Ångermanland.® 2'* Sparre t. Axehiälm 22.3.1673. GLreg. HLA. 25 Sparre t. KM odat. (c:a 30.6.1675) ibid. 28 Guvernören torde inte ha saknat den självrådige fornforskaren. ”Jag haver väl haft sådan opinion om den mannen, att han skullat blivit inom sina skrankor och inte melerat sig uti de saker som mig enkanneligen competerar, men både däri som mycket annat har för denna tiden gått som det kunnat, vilket allt man till tiden lämnar.” Sparre t. Nerbelius 22.4.1675. GLreg. HL.A. 27 ibid. 28 Sparre t. SH 3.5.1675. ibid. ”att de allenast nu stra.x tagas av daga som hava gjort en real och fullkomlig bekännelse.” 14 hade bekänt i Ockelbo. 7 Sparre t. Wallwik 20.1.1675. GLreg. HL.A. 2 Dito 22.3.1675. 8 Tryckt i Angermanland-Medelpad 1935, s 139 ff. 184
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=