RB 35

KAPITEL 5. DÖDSSTRAFFDEBATTEN I SVERIGE 1809-1840 Vad som rörde sig ute i Europa inträffade samtidigt med att den sv enska lagkommittén tog itu med revisionen av 173 l års lag. Lucas’ arbete omnämndes redan år 1830 i den tidskrift, som hovrättsassessorn, s. m. justitierådet Carl Schmidt startat, Juridiskt Arkif. Det väckte stort uppseende och skulle under mer än ett halvt århundrade framåt utöva ett inflytande i Sverige och övriga nordiska länder. — Samtidigt trycktes i Schmidts arkiv ett amerikanskt yttrande om dödsstraffet, som argumenterade för dess avskaffande. Det var av en jurist i staten Louisiana, Livingstone. Lucas kom även att påverka l^ppsala-professorn och slutligen justitierådet Knut Olivecrona. 1) Lagkommittén 1811: Statsvälvningen 1809 hade även hos oss aktualiserat frågan om en reform av den allmänna lagen.i »Grymma och blodtörstiga lagar vittnade alltid om ett grymt och barbariskt folk; och man bedrager sig mycket om man tror, att hårda straff befordra lagarnas efterlevnad. Alla andra europeiska nationer har fått giva åt sin lagstiftning den mindre och mänskligare anda, som tidevarvets upplysning kräver lagstiftare, ensamma bland hela Europas och hela den upplysta världens, tillsluta sina öron för tidevarvets fordringar, för mänsklighetens och Beccarias förenade röst?» Sä skrev Lars Henrik Norling, snörmakare i Kristianstad, i sitt memorial till borgarståndet 1809. I första hand ville han hävda förbättringstankarna. »Alla straff böra åsyfta den brottsliges förbättring; men den kan ej V innas genom kroppsstraff; livsstraffet har ej detta ändamål: det undanröjer blott den brottslige, men det förbättrar honom ej; det återger honomej åt samhället med en högre moralisk karaktär«. Norlings memorial tillsammans med ett yrkande från annat håll ledde endast vi stå ännu tillbaka . . . Skola våra

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=