12 för Jahvés vilja. Principen var: Lika för lika, öga för öga. tand fiir tand. liv för liv. Till denna vedergällningsrätt. talionsprincipen. fogades en annan fiireställning: Vedergällningens lag. Så länge folket iakttog rättsreglerna .'^knlle Jahvé vaka över dess välfärd, annars skulle Jahvé la sin hand från det. Det innebar att om inte samhället straffade den som bröt mot Jahvés bud, skulle hans vrede och hämnd gå ut (iver allt folket. Att den mosaiska rätten gav uttryek åt tanken om blodshämndens berättigande är upptmbart. Enligt gammaltestamentlig uppfattning fanns det emellertid förseedser som inte blott riktade sig mot den enskilde ulan också och i särskild luig grad mot Gud. Alla sexualbrott såraife familjegemenskapen oeh därmed Jahvé själv så svårt att endast förbrytar(ms död kunde komma i fråga som försoning. Det har ofta under den långa kampen mot döds.^traffet framhållits av dess motståndare, att de mosaiska rättsreglerna tillkommit i en avlägsen forntid, i en bestämd historisk oeh social miljö som gällde Israels folk och att de alltså inte riktar sitt budskap exempelvis till de västerländska samhällena av idag. Inte dt'sto mindre har dessa regler åberopats och accepterats av generationer människor i västerlandet ända in i modern tid — när det gäller sedlighetsbrotten ännu in på 1900-talet. Det är en märklig företeelse. Den rättshistoriska forskningen har dock tillsammans med de teologisk-historiska och idé-historiska undersökningarna av den kristna etiken kunnat klarlägga huvuddragem av sammanhangen. Av både religiösa och politiska motiv var den katolska kyrkan under mededtiden angelägen om att de mosaiska rättsreglerna infogades i ch'ss eget straffsystem, inte minst när det gällde .^edliglu'tsbrotten. Kyrkans roll i medeltidens samhälle fiirklarar hur rättsregler från Gamla testamentets tid fick inflytande också på världslig lagstiftning och rättskipning. Ännu mer kom de mosaiska rättsreglerna att påvtnka statens lagstiftning och rättskipning i reformationens länder. För reformatorerna var bibeln auktoriteten framför andra, och i Gamla testamentet Jesu egen bibel -— återfanns bindande rättsregler. En sann kristen hade att följa dem. och staten, om den ville vara en kristlig sådan, hade att tillse att straffrätten överensstämde med bibeln. !Men hur gick detta att förena med det kristna kärleksbudet? Svaret gavs redan a\' Thomas av Aquino och utformades sedermera i detalj av Luther oeh Melanehton, Calvin och Johann Gerhard. Det finns en rik teologisk-historiografisk litteratur kring detta tema (se Gerhard Schmidt,
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=