RB 35

137 riksdag. Gripoiistedt kundo i övrigt ej ins('. att dödsstraffets vara eller icke vara hade något att göra med ett folks kultiirståndpunkt. Vem kan t. ex. påstå att kantonerna Fribourg och Neuchåtel har nått en högre civilisation än de kantoner i Schweiz som behållit dödsstraffet? Han hade på känn att majoriteten av kammaren ville avskaffa död^^straffet kanske har ändå sedan förra riksdagen betänkligheter vaknat och möjligen en opinionsändring försiggått? Med den sista frågan åsyftade Gripenstedt det anförande, som hållits närmast före honom av grosshandlaren J. Lindström i Göteborg. Denne hade förklarat att han 1867 med värme röstade för dödsstraffets av¬ men skaffande men sedermera ändrat mening; han uttalade också en förmodan att han ej var ensam därom. Man brukar säga, yttrade han, att dödsstraffet ej har någon avskräckande effekt, eftersom mord begås i alla fall: »Men jag frågar däremot: huru kan man äga kännedom om att dödsstraffet i c k hundrade sinom tusende, som av tanken på detta hotande straff verkligen avhålles från den brottsliga gärningen? Så länge man icke kan tillfredsställande besvara denna fråga och det sålunda icke kan nekas att dödsstraffets bibehållande såsom avskräckningsmedel är en borgiai, att icke många andra oskyldiga människors liv för mördarens hand spillas, måste jag, för närvarande, ställa mig i deras led, som rösta hir avslag å Betänkandet.» Det förefaller icke osannolikt, att denna öppenhjärtiga deklaration påverkat åtskilliga av kammarens ledamiiter i dödsstraffsvänlig riktning. I varje fall torde Lindströms korta inlägg ha betytt mera för opinionen än Sigurd Ribbings långa, lärda och för flertalet åhörare förvisso alltför subtila argumentering för dödsstraffet'*! ur boströmianismens synvinkel. Liksom vid andra kammardebatten 1867 inneböll det också formuleringar som för åtskilliga torde ha tett sig. med rätt eller orätt, som cynismer. Då var det lättare att förstå en synpunkt som framfördes bl.a. från juristbåll (Isberg) : kan det vara riktigt att livstids straffarbete skall ådömas både den som gjort sig skyldig till l :e resan stöld och den som begått mord? Måste inte hela straffskalan omvandlas innan man kan ta bort dödsstraffet? Ett annat skäl som anfördes för bibehållandet av dödsstraffet (Hessle, Ribbing) var att fångvården först måste förbättras; gemensamhetsfängelserna är skolor för brott, det nya cellsystemet måste först genomföras i sin helhet. I övrigt är det närmast självklart att debatten ej kunde ge några nya avskräcker? Vet man väl, om det icke gives

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=