105 troendet till en minister, hos vilken landet onekligen står i stora förbindelser». Den av De Geer särskilt omnämnda artikeln i Fäderneslandet är försedd med rubriken»Förslag till ett monument åt ’regeringens främste man’» och med en ur Times — med anledning av de irländska oroligheterna —hämtad sats: »Den statsman, som sparar på repet, dcmoraliscrar samhället.» De Geer står med högra handen stödd på en bödelsyxa, med vänstra på en pulpet. prydd med ett antal liknande bilor och en kedja samt strafflagen liggande på locket. Under »Dagens företeelser» heter det att den paniska skräck, som synes råda i England, nu .spritt sig även hit, att diima av De Geers upjiträdande i första kammaren. Då en motion om dödsstraffets avskaffande väcktes 1867, »iakttog hr justitiestatsministern till mångens förvåning en orubblig tystnad riirande detta viktiga ämne. Mången anade och fruktade likväl redan då, att det ieke var så helt med hr De Geers åsikter i frågan. Man har nu till sin stora häpnad fått svart på vitt i den saken.» Då regeringens främste man har sådana åsikter i »dagens största humanitetsfråga», vad har man väl då att vänta av regeringen i sin helhet i denna och liknande frågor, undrar tidningen. De Geers bevisföring underkännes helt; den förtjänar ingen vederläggning och det vore att underskatta representanternas förståndsförmögenheter, om man ett ögonblick skulle anse dem vara så svaga att de läte förvilla sig av en så underhaltig bevisning. »Det var dock skada — hr De Geer var en gång icke så litet populär och han höll på att resa sig ett monument i vår historia . . . Täckel.set har nu fallit . . . Vad återstår?» En vecka senare återkommer Fäderneslandet till ämnet.i'- Tidningen hade inte väntat sig att i De Geer finna en brutal försvarare av de »legala morden» tationsreformen skulle ha varit just dödsstraffets avskaffande. »Vilket förfärligt ansvar fiir samtid och eftervärld denne man ikläder sig!» utropar Fäderneslandet, och ställer några frågor: »Är det som enskild per.«on blott, som hr De Geer uppträtt i frågan, eller är det som representant av regeringen och dess system? Är det en vanlig medborgare, som här har uttalat sin övertygelse? Eller är det en offentlig man, vars ord just till följd av den plats han innehar, det namn han besitter, den auktoritet han äger, måste falla så mycket tyngre i vågskålen, då de yttras av h o n o m, som landet tror sig ha att tacka för en stor reform?» ty en av de vackraste konsekvenserna av represen-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=