1 19 definition av attungen, som möter i stadgandena i Södermannalagens kvrkobalk II pr, där prästbolsjorden betecknas som 4 1/2 örtugar i hela byn, i skog och vatten. Bestämningen av attungen som 4 1/2 örtugar är ett uttryck för medeltidskyrkans räntepolitik, kyrkan accepterade en ränta av 4 1/6% eller 1/24 av attungens beräknade årsintäkt, som med ledning av lagens definition kan bestämmas till 4 1/2 mark; 24x4 1/2 örtugar ger 4 1/2 mark. Lagrummet ger således en definition av attungen, som anknyter till laga räntan på värdet i penningar av attungens beräkande årsintäkt. Kong Valdemars Jordebog,ed.S.Aakjaer, s.82, cfr Ledung och tidig jordtaxering i Danmark, s. 99 ff. Ledung och tidig jordtaxering i Danmark, s. 67. A.a., S.139. A.a., S.55 med hänvisningar. »Brefwäxling imellan ärkebiskop Eric Benzelius den yngre och dess broder, Censor librorum Gustaf Benzelstierna»,ed. J.H. Liden, Linköping 1791, s.44. Sveriges traktater med främmande magter,!, s.51. Halländska gränsmärken, Göteborg 1924. Namn och bygd 1951, s. 129 ff. A.a., S.132 f. A.a., S.135 ff. A.a., s. 133. ^*Aakjaer, a.a., s.37 f. ’’ Benzelius sysselsatte sig under sin tid som biskop i Göteborg mycket med frågan om var den första gränsstenen varit placerad. Att det lyckats honom att bestämma platsen där stenen rests framgår av olika uttalanden i breven till brodern. I ett brev 20/4 1730 skriver han sålunda:-»och hafver jag änteligen funnit, hvad skilnaden mellan Askims och Säfvedals samt Mareks härader angår, sjelfva Sven Ottos och Amund Slemmes stenar.», a.a., s.44. Avgörande för en insikt i frågan är hans uttalande i brevet 26/8 1735: »Jag hafver thessa dagar fått en afskrift af then GrentzeRansakning somgjordes 1603 in Augusto & Septembri, på orterna mellan Oster- och Vester-sjön, som kommer mig til måtto, när i min Historia förekommer om Edmund Slemmes Rämerken. »,a. a, s. 194 f. Det är uppenbart att Benzelius med dess uttalanden åsyftat näset mellan de sjöar på gränsen mellan Fjäre och Sävedals härader, somidag gå under namnen Östersjön och Nordsjön. Om Sandklef följt Rydbergs hänvisningar i spåren kunde han kanske själv ha funnit platsen för stenen och skulle därmed ha besparat läsarna av Namn och Bygd de gissningar, somförekommer i artikeln. Ortnamnen i Sävedals härad, Göteborg 1923, s. 83 f. Viennetionde och hundaresindelning, s. 137,142 f, s. 283. Cfr Viennetionde och hundaresindelning, s. 283. Taxeringen i prästtaxan för Bollebygd är 10 mark (står för Hallaby?), motsvarande beräknade 160 attungar. Enligt Djurberg, a.a., s. 50, ha de 3 socknarna i Bollebvgds pastorat taxeringen 88.0 mantal. Den konstaterade förskjutningen i Marks härads relativa andel i Gudhems bo har tidigare påtalats, Viennetionde och hundaresindelning, s. 140 f., s. 143. Ledung och tidig jordtaxering i Danmark, s. 65. Gränsläggningsnotitians värde somhistoriskt dokument förringas knappast av det förhållandet, att de tre yngre runhandskrifterna av notitian upptar delvis andra namn och hemorter för riksnämndemännen än additamendet till Västgötalagen, cfr L. Weibull,a.a., s.290 not 12). I AM28 redovisas sålunda totalt 10 nämndemän, varav 4 från Sverige och 6 från Danmark. Av de svenska hämtas 3 från Svealand och en från Götaland medan de danska nämndemännen ha identiskt samman namn och hemorter som Västgötalagen. C 14 upptar 7 nämndemän från Sverige — 5 frän Svea- och 2 från Götadelen - samt 5 från Danmark, varav en frånJylland och de resterande från det övriga riket. B 81 slutligen redovisar totalt 12 nämndemän, 7 från Sverige och 5 från Danmark. Av de svenska är 5 från Svealand och 2 från Götaland, av de danska en från Jylland och övriga 4 från
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=