Exkurs I Den äldsta administrativa indelningen i Skåne I utredningen ovan (s 71 f) redovisas en indelning av Skåne i 22 härader, underindelade i 384 socknar med en total mantalssättning till 7 137,2 mantal. Det kan emellertid ej uteslutas att den sistnämnda siffran är något för lågt räknad, i varje fall anför Djurberg för Skåne en högre siffra, 7 542 mantal. Fördelade pä de 384 Skänesocknarna ger dessa siffror ett medelvärde pr socken av ca 20 mantal, 18,6 resp 19,6. Denna genomsnittssiffra, 20 mantal pr socken, är väsentlig för insikten om hur administrationen av Skåne ursprungligen organiserades; förhållandet kommer att framgå av den fortsatta framställning¬ en. I Fiist Tidskrift för Skåneland 7 (1917—1921)' har publicerats en intressant uppsats av A. Stille, innefattande bl a en analys av de skånska sockenkyrkornas geografiska belägenhet. Förf framhåller där inledningsvis, att kyrksocknarna alltid haft en synnerligen stor betydelse i de nordiska ländernas territoriella indelning och det på denna grundade förvaltnings- och självstyrelsesystemet. ”Det är då rätt egendomligt”, framhåller förf vidare, ”att sockenområdenas ursprung och uppkomst egentligen aldrig gjorts till föremål för historisk eller topografisk forskning. Hithörande frågor äro ännu i ett skick så outrett, att man skulle vilja säga, att ej ens problemställningen för dem blivit uppfattad, ännu mindre klarlagd. Vilka naturliga förhållanden av historisk, av topografisk art hava betingat, att omfånget av den bygd, somsammanslöts kring en kyrka, blev just sådan den blev? Varför hava somliga socknar blivit moder- och andra annexförsamlingar? Och kanske av största intresse, vilka äro de omständigheter, som vid kyrkornas uppförande betingat deras läge?”’ I sin fortsatta framställning upptar förf den sistnämnda frågan till närmare skärskådan, dock, såsom han själv framhåller, endast ur en viss bestämd synpunkt, nämligen relationen mellan kyrkornas geografiska läge och vattendragens, framför allt flodlinjernas, sträckning. Vid ett ingående studium av Skånes karta har nämligen förf tyckt sig finna, att ett intimt samband på denna framträder mellan de båda begreppen, kyrka och flodlinje. Till stöd för sin hypotes redovisar förf härefter en ingående granskning av Skånekyrkornas relation till flodlinjernas sträckning, granskningen börjar med
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=