XII III. Beväringshär och militär strafflagstiftning 1. Revolutions- och napoleontidens militärrättsliga reformer 1.1. De franska reformerna 1.2. De preussiska reformerna 2. Svenska folkbeväpningar och militärstraffrättsligaveder49 49 50 54 lag 57 2.1. Fyra folkbeväpningar — fyra fall av ifrågasatt militärrätt 2.2. Lantvärnet 2.3. Gotlands nationalbeväring 2.4. 1812 års allmänna beväring 57 58 60 63 IV. Doktrin och praxis under ett militärt och rättsligt brytningsskede 1 Bestraffningsbildens förändring 1.1. Brotts- och straffbild under kriget 1808—1809 . . 1.2. Straffbilderna 1788—1790 och 1809 —en karakteristisk skillnad 1.3. Brotts- och Straffbild under kriget 1813 . 1.4. Den militäre chefens processuella dilemma: krigsdomstol eller extrajudiciellt förfarande . . . . 66 66 67 69 71 72 2. Doktrinen 2.1. Den nya militärstraffrättsliga doktrinens målsättning —»att ej underlåta att anse soldaterna såsom människor» 2.2. Doktrinens huvudmän — von Essen och Calonius 73 73 76 Sammanfattning 1. Det processuella rättssäkerhetsproblemet . 2. Det militärstraffrättsliga rättssäkerhetsproblemet 83 83 85 Det militära rättssäkerhetsproblemets konsolidering V. Allmän bakgrund till 1868 års militära lagstiftning . 1. Utländska influenser 1.1. Påföljder och straffarter i den preussiska militärstraffrätten 1.2. Institutet Ehrengericht 2. Straffrättsreformoch ny allmän strafflag 2.1. Varför upptogs inte militärstraffrätten på Lagkommitténs reformprogram? 2.2. Lagkommittén och 1832 års kriminallagsförslag 2.3. Den nya kriminalpolitiken 2.4. Arbetsrätt och husaga . . 89 90 90 90 92 97 97 99 . 102 108
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=