59 fullrättssystemet böra med ledning härav tydligen hänföras de böter från sex öre till en mark, som i Bjarkeyarrätten stadgas för olika hotelser med vapen, dryckeshorn eller knuten näve.“® Som direkta förgripelser mot person, ehuru från viss synpunkt gränsande till mot person kränkande förgripelser å egendom och i lagtexten behandlade med dylika, torde man ha att uppfatta den i Frostatingslagen omtalade handlingen att slå häst, på vilken någon sitter.-® Böterna för denna gärning växla under olika förutsättningar från halv marker eller sex öre, dessa senare säkerligen identiska med qfundarbot, till fullrättsbot. Då den på hästen sittande är kvinna tillkommer i visst fall utöver den bot (halvrätt) som tillfaller henne själv, qfundarbot till den äkta mannen {buandi hennar), som väl här nämnes representativt för målsman överhuvudtaget; sistnämnda bot hänför sig till en honom indirekt tillfogad kränkning av en kategori, som i det följande skall särskilt beröras. Vid vissa av här ovan åsyftade förgripelser mot person kan inom samma art av misshandel inträda en stegring från halvrättsbot till fullrättsbot. Knuffas en person i vattnet, utgår halvrättsbot; ådrager han sig därvid skrubbsår, har han anspråk på fullrättsbot.^’ Det kunde förefalla, som om stegringen här motiverades av kroppsskadan. Så är dock knappast fallet. Vad som tillkommer på grund av kroppsskadan, torde vara vissa andra böter, som föreskrivas för ifrågavarande fall: sdrbcetr, Iteknisfé, logbaugr konungi. Motiveringen till bötesstegringen inom den personliga rättens system torde tydligare framgå ur andra stadganden. Stöter man till en person i riktning från gärningsmannen, utgår halvrätt; har våldet den form, att den misshandlade såväl dragés till som stötes från gärningsmannen, skall däremot fullrätt erläggas.^® Slår man häst på vilken någon sitter, utgår, om slaget träffar bakom sadeln halvmarksbot, om det träffar ef skirskotar. ok soeki at domum. par d konungr ekki a. — Om betydelsen av huerfa a framse Hertzberg i NGL, 5, s. 305 s.v. hverfa v. inträns., 2). Bj 21 (NGL, 1, s. 307, även 80, 81, s. 319): — — —Ef maör öfgar vdpni at manni. öxarhamri e^a öxarskapti eÖa spiotskapti eda horni etSa hnefa. boeti sd honum sex aurum. par d konungr ekki d. Ef matSr breg(Sr sverdi at manni yfir merki. bceti honum hdlfri mörk. en meir [o: mörk"] ef öllu bregör. par d konungr ekki d pvi. F X 41 (NGL, 1, s. 227): Ef maör l^str ross undir manni. Ef maÖr sitr d rossbaki en annarr l\]str ross undir honum fyrir framan söÖul. pd seal sd giallda .vj. aura, en hdlfa mörc fyrir aptan sööul. En ef hann fellr af baki pd er fullrétti uppi. En ef hann skeiniz. pd er sem hann hafi sidlfr gört ef hinn vill er fyrir verör. En ef hann leggr ekki i. pd d konungr ekki d pvi. En ef lystr ross pat er cona sitr d baki. pd liggr iamt viö oc undir carlmanne se lostinn. en ef hon fellr af baki. bceti henni hdlfrétti. en buanda hennar öfundarbot. 27 p jY 27 ovan s. 52 n. 5). 28 F IV18 (se ovan s. 58 n. 23 o. 24). Analogt är i Gulatingslagen det fall att man griper annan i håret och endera endast rycker honom till sig eller därefter även stöter honom från sig; vid det förra alternativet utgår halvrätt, vid det senare fullrätt (G 195; se ovan s. 58 n. 23).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=