57 För det fall, att någon slår annan tre eller flera slag ha Gulatingslagen och Bjarkeyarrätten ett särskilt stadgande. Enligt Gulatingslagen belägges sådan gärning {fullr bardagi) med fullrättsbot till målsäganden för vart och ett av de tre första slagen och dessutom med fyrtiomarksbot till konungen.^^ Bjarkeyarrätten omtalar i nämnda fall inga fullrättsböter vid sidan av fyrtiomarksboten utan låter målsäganden ur denna taga en sammanslagen och till tio marker avrundad fullrättsbot, medan återstoden delas mellan konung och byamän.^® Man har antagit att även Frostatingslagen äger ett stadgande, motsvarande de båda nu anförda; det lagrum, som hävid åsyftats,^® torde emellertid vara tillgängligt även för en annan tolkning, somav vissa skäl bör föredragas.^® Fullrättsböter och i visst fall enligt Frostatingslagen halvrättsbot omtalas vidare i några specialstadganden rörande slag, i vilka hänsyn tages till parternas kön.“® Slutligen finner man fullrättsböter och andra bötessatser fé pvt er fyrir iaröer er reiöt. en pat er epter er. på seal hinn taca rett sinn tiakinn or peim lutum oc or pvi fé så er fyrir varÖ uvxnino. en årmatSr taki pat er aukit er. En ef hann vill kaupa sic or seoge. på seal hann reida merkr .xv. på seal hinn fara oe taea rétt sinn or peim .xv. möreom. en veita hinom trygSer sidan, en alldregi er hann heilagr fyrr en hann hefir beett vid saearåbera oe årmanni konungs. En ef hann bydr beetr bådom peim. på helgar hann sie hvårt sem peir taea vid eda eigi. En ef einn madr lystr .ij. menn i eino atvigi eda fleire. på er hann svå utlagr sem hann hafi einn mann lostenn. oe beeti sinom retti hverium peirra. oe einum .xv. möreom konunge. En po at einn madr sxri .i}, menn eda fleiri i einu atvigi på beeti hann sinum sårbåtum Iruerium peirra oe einumlögbauge konunge. 15 G 212 (NGL, 1, s. 73). 18 Bj 15 (NGL, 1, s. 306), 74 (NGL, 1, s. 318). 11 Brandt, Forel., 2, s. 81. 1* F IV62 (NGL, 1, s. 175). !• Se nedan s. 84. G 190 (NGL, 1, s. 69): Ef karlmadr drepr kono. Nv ef karlmadr drepr kono. xda kona karlmann. pa seal sa boeta slieum rette sem hann a at taea er uvxne fcér. en baug kononge. En ef konor beriase par a engi madr rett a. nema pxr sialvar. — — — F X 37 (NGL, 1, s. 226): Um réttarfar kvenna ef lostnar verda. Nu er um réttarfar evenna. Hverr madr å fullrétti um eono sina. haulldr å merer .iij. ef hon er lostin. En eekia seal siolf hafa rétt sinn. oe seal så sceeia er hon vill. sliean rétt er så åtti er nxst åtti hana. En ef mxr verdr lostin. på seal så taea er nånastr er sliean rétt å henni sem hann å taea å siålfum ser. En ef hon siolf seal pann rétt hafa. stefni så ping er soenari er réttr. F X 38 (NGL, 1, s. 226): Ef kona lystr karl eda kono. Ef eona manns lystr eono adra. hann seal boeta hålfum minna rétti en buandi hennar åtti å ser eda fadir hennar. oe se pat af hennar fé teeit. oe svå ef hon stell oe sxttaz fyrir. En ef eona manns lystr mann. på seal buandi hennar boeta fullrétti af hennar fé. En einn madr seal taea rétt å friålsri eono hverri nema å festar eono manns. par seal fadir taea of festar madr sliean sem hverr er borinn til. Fi 24 (NGL, 1, s. 126): Um kono. Ef eona verdr saelaus börd. på se hon gilld bxdi konongi oc karli. årmadr taei oe sinn rétt eptir pvi sem hann er burdum til. 20
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=