34 tingslagens proportion efter orden tillämpad skulle leda för de sociala kategorierna närmast ovanför hqldr, för länderman 4 1/2 mark, för jarl 6 3/4 mark, för närmast högre kategoi 10 1/8 mark o.s.v. Nyssnämnda belopp för länderman synes visserligen ligga till grund för landnåms-hoien för denna kategori, som utgör 9 öre,^^ alltså fjärdedelen av 36 öre ( =4 1/2 mark), men de övriga brutna fullrättsbeloppen äga i landnams-serien inga verkligamotsvarigheter. För en ursprunglig proportion i Frostatingslagen överensstämmande med Gulatingslagens talar emellertid ytterligare, att båda lagarna överensstämmande tillämpa proportionen 1: 2 från och med hqldr uppåt i fråga om stegringen av den offentliga boten i såramål, som i likhet med den personliga rätten utgår med olika belopp för olika sociala kategorier, här dock icke beräknade efter den förnärmades utan efter gärningsmannens stånd, och i allmänhet för varje kategori utgör den personliga rättens tredubbla belopp enligt Gulatingslagens proportion. Även i sårabotsskalans nedre avdelning återfinner man proportionen 1: 2, i Gulatingslagen i förhållandet mellan »bonde» och »odalboren man», i Frostatingslagen i förhållandet mellan rekspegn och hqldr. Mellan sistnämnda kategorier befinner sig emellertid i Frostatingslagen kategorien ärhorinn maör vars sårabotsbelopp förhåller sig till beloppet för hqldr enligt proportionen 2: 3. Jämförelsen med Gulatingslagen gör det sannolikt, att i Frostatingslagen en differentiering ägt rum inom en ursprunglig enhetlig kategori av fullt fria av lägre ordning, motsvarande Gulatingslagens »bonde». I denna differentiering torde förekomsten av ett på proportionen 2: 3 grundat mellanbelopp få sin förklaring: det har tillkommit genom senare inskjutning mellan äldre faststående belopp, bildade i enlighet med den i sårabotsskalan övervägande proportionen. Också i Gulatingslagen är skalans lägre avdelning delvis präglad av anomali. Denna gäller här beloppen för leysingja sunr och leysingi. Den förra kategorien, regel för den personliga rätten (F X 34) och tillämpar den på länderman i sin landnåmsregel (F XIII 15). F XIII 15 (NGL, 1, s. 244). G 185 (NGL, 1, s. 67): Um sara viröing. Nm ef leysingi sxrer mann. pa seal hann baugi beeta .xij. aurum. En sunr hans tveim baugum. En bonde .ii), baugum. OSalborenn mai^r .vi. baugum. Lcndr ma<Sr oc stallare .xij. baugum. En larl .xxiiij. En konongr tveim baugum minna en fimtigu. F IV 53 (NGL, 1, s. 173); Um pat ef haulldr sxrer mann. Ef haulldr sterer mann pd er hann secr baugum .vj. viÖ konung en aurar .xij. ero t baugi hverium. en ef årborenn maör sterer mann. hann seal beeta .iiij. baugum. en ef rees pegn sierer mann. hann seal beeta baugum .iij. en ef leysingi sterer mann. hann seal beeta baugum .ij. En ef lendr matSr sxrer mann. hann seal beeta baugum .xij. en ef iarl Sierer mann. hann seal beeta baugum .iiij. oe .xx. en ef konungr sterer mann. hann seal beeta .viij. baugum hins fimta tigar. oe .xij. aurar i hverium baugi. oe beeta öllum lögnautum. En petta seal allt silfrmetit.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=