8 vel i pokka til eins, leggja goÖan pokka til eins, men även leggja pokka d konu, ’tycka om’, ’fatta kärlek till’.^ Särskilt tydligt kommer denna fördelaktiga betydelse hos det enkla fvn. pokki fram, i motsättningen till den negativa sammansättningen upokki, ’vad som misshagar, som man tycker illa om’, ’missnöje’, ’ovänskap’, ’fiendskap’,^ Samma betydelsemotsättning framträder också i fornsvenskan mellan pokki och opokki.^ Vid sidan härav har emellertid även det enkla pokki kommit att uppbära liknande ofördelaktiga betydelse som opokki. Från fornvästnordiskt håll är utanför lagtexterna åtminstone ett säkert exempel härpå framdraget,® och i fornsvenskt lagspråk förekomma ett par otvetydiga fall. Vid de förklaringar som givits av de juridiskt tekniska termerna pokki och pokkabot har man tagit sin utgångspunkt än i den fördelaktiga, än i den ofördelaktiga betydelsen av pokki. Man har sålunda förklarat fvn. pokkabot dels som ’Bod, Bode hvorved man vinder sig den fornjermedes eller forurettedes Velvilje’,' dels som ’privatbod for at have udvist et mindre venligt sindelag’.® I den senare riktningen gå också de förklaringar av de fornsvenska och forndanska lagtermerna pokki och pokkabot (pokkicbot), som f.n. torde vara allmännast omfattade. Man uppfattar sålunda termen pokki i svenska och danska lagar som liktydig med ’skymf’, ’förakt’, ’vanhedrande’, i vissa fall med ’böter för tillfogad skymf el. ådagalagt förakt’; ® pokki står nämligen ofta med en i lagspråket vanlig ellips ® Jfr exemplen hos Fritzner, Ordb. ov. d. gamle norske Sprog^ 3, s. 1031 s.v. pokki, m. 2). * Se exempel hos Fritzner, a.a.-, 3, s. 833 s.v. upokki och s. 1031 s.v. pokki, 2). ® Södervall, Ordb. öfv. sv. medeltidsspråket, 2, s. 186, 715 s.vv., othokke, pokke. ® Jomsvik. s., k. 4: (hann) minnist å pokka pann allan er gerzsk hafSe mille peirra hrodra, ok hiÖr nu menn sina herkl<edast (Fornmanna Sögur, 11, s. 15. —Schlyter, Ordbok, s. 754; Fritzner, a.a.-, 3, s. 1031 s.v. pokki, 3). Flos den med ett annat suffix bildade avledningen potti, m., som också fungerar som nomen actionis till pykkja synes ’ovilja’, ’missnöje’, ’vrede’ vara den vid sidan av den neutrala enda förekommande betydelsen (Fritzner, a.a.-, s. 1035). ^ Fritzner, a.a.®, 3, s. 1034 s.v. pokkabot; Fr. Brandt, Foreljesninger over den norske Retshistorie, 2, s. 115 (»Velviljes-Bod»). ® Hertzberg i NGL, 5 (Glossar), s. 744 s.v. pokkabot. ® Schlyter i Gloss, till ÖGL, s. 391 och till SkL, s. 623 ävensom i Ordb., s. 753 (s.vv. pokki och pokkabot (pokkabot)); P. Kofod Ancher, Sami. jurid. Skrifter, 1, s. 118. Ett försök att vid översättningen av pokkabot bringa till uttryck den mellan fördelaktig och ofördelaktig uppskattning växlande grundbetydelsen hos pokki gör W. E. WiLDA, Das Strafrecht der Germanen, s. 351: »Dem Zusammenhang nach ist es bald eine Busse, die fiir die Geringschätzung, Nichtachtung, die man durch seine Fiandlung dem Andern erwiesen hatte, gegeben werden musste, bald um ihm die Fiochachtung, die man fiir ihn hegte, an den Tag zu legen.» I sin översättning av ÖGL .^B XVI pr. (a.a., s. 352) återgiver Wilda pukki på ett ställe med ’Ehrenbusse’ på ett annat med ’Unehre’. WiLDAS uppfattning, som otvivelaktigt leder till inkonsekvenser, avvisas av Schlyter (Ordb., s. 754) med vanlig kärvhet som »förvirradt tal». — Om tidigare förklarings-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=