155 vederlaget som ett kännbart och vanligt straff.'**’ Grannskap på bänken skapar mellan hirdmännen liksom mellan deltagarna i ett gille särskilda band, somi vederlagets processrätt tagit sig uttryck i institut av omisskännligt släkttycke med bevisningsregeln för Gulatingslagens ölgillesdomstol.*"® Redan med hänsyn till dessa omständigheter vore det ej förvånande, om ord som sessi och sessunautr fått en framskjuten roll inom hirdens terminologi. Det allmänna brödraskapet inom hirden torde betingat en utvidgning av deras betydelsesfär. I tvänne strofer av berömda hirdskalder finner man sessi använt som tilltalsord till en skaldens vapenbroder; det torde vara omöjligt att avgöra, om ordet här står i sin ursprungliga och bokstavliga betydelse av ’bänkkamrat’ eller i en mera överförd av ’vän, kamrat, till vilken man står i samma trohetsförhållande som till en granne på bänken’. Med högre grad av sannolikhet torde man kunna konstatera betydelseförskjutningen, när Arnor Tordsson jarlaskald i sitt minneskväde över orknöjarlen Torfinn Sigurdsson kallar denne pengils sessi, ’furstevän’, säkerligen med hänsyftning på att jarlen varit konung Olof Haraldssons handgångne man.^- I ett sådant ärenamn kan dock något av den egentliga betydelsen av sessi dröja kvar, för så vitt som det kan anspela på den emellanåt omtalade hedersbevisning, som består i att en furste som tecken på särskild gunst låter en gäst eller en hirdman taga plats vid sin sida.^^ Mera påtaglig blir den poetiska överdriften, när meningen vändes om och fursten själv kallas sessi i förhållande till alla sina kämpar, såsom då Tindr Hallkelsson besjunger Håkan jarl somseggia sessi, ’männens bänkkamrat’®* eller HallfroÖr Öttarsson Olof Tryggvason sompjoöar sessa, ’krigarskarans bänkkamrat’.®® Man får dock icke förbise att sessi knappast ens i dessa vändningar bleknat till blott och bart ett allmänt uttryck för det goda förhållandet 49 Om den åsyftade bevisregeln i Vederlagen, omtalad i Absalons uppteckning som av Sven Aggeson se Bjärköarätt och ledungsrätt, Kap. 1, Skeppsdomstolen. — Enligt en av A. D. Jorgensen uttalad sannolik förmodan (Aarb. f. nord. Oldkyndigh., , s. ) utgör den bekanta »brödralistan» en förteckning över vederlagets ledamöter vid en viss tidpunkt. Jorgensen jämför medlemmarnas fördelning på grupper om i flertalet fall och ursprungligen kanske genomgående tre fratres med förbindelsen mellan bönderna i samma hamna {»hamnebröder»). Med hänsyn till det sjörättsliga ursprung för vederlagets organisation, som antydes av termerna worthteld och möjligen även svet, förtjänar denna analogi utan tvivel övervägas. Åtminstone lika sannolikt är dock måhända, att man här har framför sig en motsvarighet till den norska hirdens uppdelning i grupper av sessunautar. 51 52 53 54 55
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=