152 menn och, när även befälet inbegripes, skipverjar och skiparar. I nautisk betydelse föreligger sessi endast i Frostatingslagens även i den norska landslagen upptagna regel: Bogi seal liggia viö pofto hveria. pann sculu sessar .ij. fa peir er fara. Stället är i och för sig tillräckligt för att förstå ordbetydelsen med hänsyn till omfång och innehåll. Den belyses emellertid ytterligare av Snorres förut anförda definition av en synonym term: popti er halfrymis félagi. Såväl sessi som popti framträda i fornnordiskan som skenbart enkla avledda ord; i verkligheten äro de s.k. bahuvrihisammansättningar med ett urg. urn. ga- (motsv. lat. con-), som framför s och p ljudlagsenligt spårlöst fallit. Sessi och popti förhålla sig till sess och popta somgot. gahlaiba, ’kamrat’ till hlaifs, ’bröd’, gasinda ’reskamrat’, ’följeslagare’ till sinps, ’resa’, fht. ginanno, fvn. nafni, fsv. namne till fht. namo, fvn. nafn, fsv. namn, fht. gilanto, fvn. landi, fsv. lande, ’landsman’ till fht. lant, fvn., fsv. land, got. garazna, fvn. granni, fsv. granne till urg. ^razna ’hus’ — för att endast anföra några exempel. Betydelsen av dessa g^t-sammansättningar är genomgående ’den som har gemensamt med en annan el. andra det som grundordet angiver’. Huru många som kunna innefattas under en på detta sätt bildad personbeteckning blir följaktligen beroende på betydelsen hos det ord, varav andra sammansättningen är avledd. Sessi och popti beteckna sålunda i det nautiska ordförrådet de besättningskarlar som hava sin plats på samma roddarbänk i deras förhållande till varandra; att antalet, som på en gång rymmes under dessa ord, då ej kunnat bliva särdeles stort ligger i sakens natur, även om det emellanåt kunnat överstiga två och uppgå ända till åtta, om man skulle sätta tro till de fantastiska uppgifterna om Ormen långe. Huruvida härur sekundärt utvecklat sig en betydelse ’roddare’, ’besättningskarlar’, användbar om hela skeppsbesättningar, är alldeles obekant och i betraktande av ordens etymologi och grundbetydelse föga troligt; i varje fall äger man ingen rätt att räkna med en sådan betydelseutveckling. För att finna rätta betydelsen av östgötalagens fiuratighi sxssa torde man alltså böra sträcka efterforskningarna utanför det nautiska området. Ordet sess användes ofta om andra sittplatser än just roddarbänkarna på ett skepp; det kan lika väl beteckna bänkarna i en bondes stuga eller en hövdings gästabudssal, och Sessrumnir blir därför ett lika lämpligt poetiskt namn för en gudaboning som för ett skepp. En direkt följd härav är att sessi ej är inskränkt till att nyttjas blott om roddarna på samma roddarbänk utan lika väl kan brukas om andra »samsittare», andra som hava sess tillsammans. Faktiskt äro dylika icke-nautiska användningar av ordet kända genom vida flera exempel, vilket dock kan bero på en tillfällighet. I Gulatingslagens stadgande om avdömande av vid ölgille uppkommen tvist finner man sålunda följande bevisregel (G 187): Sessar mannz bere vitni me^ hanom. j;Öa matunautar. a:Öa nasessar. xtSa oldryckiar. ef eigi ero hinir viÖ.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=