57 Att sätta dessa institut i någon närmare förbindelse med Bjarkeyjarrättens helt annorlunda och högre utvecklade skeppsdomstol är ej gärna möjligt. Huruvida i övrigt någon annan myndighet funnits på det norska ledungsskeppet än styremannens befälsmakt, är helt och hållet okänt. Vida större intresse erbjuder en jämförelse mellan den norska bjarkeyjarrättens och den svenska rodarättens bestämmelser. Olikheter finnas visserligen även här men likheterna överväga. Rodarättens straffskärpning och bevisnedsättning sakna åtminstone uttryckligen, sannolikt även i verkligheten, motsvarigheter i den norska farmannarätten, liksom i den svenska, sådan vi känna dess skeppsdomstol såväl från Västmannalagen somfrån Bjärköarätten. Vid bötesfördelningen är däremot analogien påtaglig. Liksom i den norska Bjarkeyjarrätten »styreman» och »håsätar» här inträda i stället för konung och byamän, så svara de i Uplandslagen under samma namn mot konung och hundare. Den olikheten, att boten i Uplandslagen fördelas jämnt i tredjedelar, varav målsäganden tager en, medan den norska rättskällan endast talar om halvdelning mellan det offentliga samfundets representanter, är visserligen icke endast skenbar. Men den är en modifikation som nödvändigt betingas av den i den norska rätten —dock med undantag för den östnorska — skarpt utpräglade åtskillnaden mellan två särskilda slag av bot, en privat och en offentlig, med var sitt för olika fall fastställda belopp. Kvar står den väsentliga överensstämmelsen, att boten på båda hållen, i den mån den tillfaller det allmänna, fördelas lika mellan den, som står i konungens ställe och dem, som företräda den folkliga menigheten. I den redaktion av det norska stadgandet, som här ovan blivit ställd i andra rummet, utgör denna fördelning endast en tillämpning av den allmänna princip, som genomgår hela den uppteckning av rättskällan, vari stället ingår. I den främst anförda ålderdomligare redaktionen framstår den, såsom redan blivit omnämnt, om man får hålla sig strängt till orden, som en egendomlighet för skeppsjurisdiktionen. Vore denna tolkning säker låge redan däri ett tillräckligt skäl att i nämnda institut som helhet misstänka ett lån från ett annat rättssystem. I varje fall intager köpstädernas bötesfördelning på det skede, då vi säkert känna den, genom det folkliga rättssamfundets delaktighet i böterna inom den fornnorska rätten —bortsett från den östnorska —en särställning, som redan i och för sig jämte själva termen h]arkey]arréttY leder tanken på inflytande från svenskt håll.®^ I svealagarnas stadganden liksom i den utförligare och äldre avfattningen av norska Bjarkeyjarrätten är dråp, i de förra jämte fullsårshugg, föremål för specialbehandling. Enligt båda källorna skall i detta fall till En närmare behandling av här antydda spörsmål är avsedd att följa i undersökningens slutkapitel. 92
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=